Göteborgsposten – 16 juni 1860, sida 2

Från Utlandet. Engelska tidningen Observer yttrar sig angående händelserna på Sicilien i följande ordalag: Garibaldi har på ett förträffligt sätt rattfärdigat det förtroende, som hans landsmän hyste till hans okufliga mod och utomordentliga militäriska skicklighet. Med ungefär 1,500 soldater och några hopar oöfvadt, odisciplineradt manskap har han vid hvarje sammandrabbning drifvit fienden på flykten. Fjorton dagar efter sin landstigning på Sicilien gjorde han sig till herre öfver hufvudstaden och föreskref den kongl. öfverbefälhafvaren kapitulationsvilkoren. En sådan vapenbragd har knappast sin like uti verldshistorien. Om vi betänka de hinder, med hvilka den store guerilla-anföraren hade att kämpa, den fullständiga brist på enhet i handling och den planlöshet, som före hans ankomst rådde på Sicilien, bristen på vapen och ammunition och karakteren hos folket, som är enerveradt genom inverkningarne af ett sydländskt klimat och eger föga af den krigiska tapperhet, genom hvilken dess bröder i norra Italien utmärkte sig, så skulle man tro, att vi ovilkorligen måste röna förvåning och beundran öfver hvad som skett. Men det märkvärdigaste i saken är måhända den omständigheten, att egentligen ingen förundrar sig alls deröfver. Det som tilldragit sig är just hvad hvar och en hade väntat, och att, om Garibaldi gjort mindre, skulle han ha bedragit sina beundrare, hvilka en gång för alla inbilla sig, att allt hvad han gör straxt måste krönas med framgång. Det är sällsamt, att i vår tid, som är utskriken för att vara så materialistisk, en så mäktig