Göteborgsposten – 7 juni 1860, sida 2

Huru mycket vill ni då ha för detta rum ? frågade Francis otåligt. Som jag med nöje skulle se om jag finge en så ordentlig hyresgäst som ni är, så skall jag lemna det för sextio dollars. Se här, tio guiner i förskott; jag skall lemna er resten denna afton. Gif mig nu nyckeln och brefvet. Femtio gånger om dagen upprepande för sig sjelf att han ej för Martha hyste andra känslor än föraktets, älskade dock Elson henne kanhända mera än förut; han kände omedvetet, att han ej kunde lefva utan den unga flickan. Se här, hvad brefvet innehöll: Förlåt, mr Francis, att jag vågar skrifva till er. Men det är sista gången som den stackars Martha skall falla er oläglig. Sönderrif ej mitt bref: om ni visste huru mycket jag lidit efter den förfärliga natten, bedyrar jag, att ni skulle ha förbarmande med mig. För öfrigt kan ni betrakta detta bref, som en döendes sista farväl. Inom några timmar seser jag och min bror på ett företag, hvarifrån jag hoppas att aldrig återvända. ; (Forts.)