Är det min rikedom? Fruktar ni att emot. taga hvad som verlden skulle betrakta som ett offer ? ... Tror ni väl? ... I himmelens namn, Francis, fråga mig ej! Ni skulle döda mig ... Martha! ... Låt mig gå, sade den unga flickan, i det hon svagt tillbakastötte den framför henne knäböjande unge mannen. Martha reste sig vacklande. Med darrande hand påtog hon hatt och sjal och gick mot dörren. Adjö min vän, sade hon till Francis, som stod alldeles tillintetgjord. Låt mig gå ... Jag måste. Af förbarmande, gör inga frågor. Ni skulle göra mig tokig ... Farväl! Smärtsamt öfverraskad af den unga flickans afslag tillbragte Francis dagen med att i sin hjerna söka efter någon orsak till detsamma. Ej i stånd att emotstå sitt hjertas fordran, infann han sig på aftonen hos miss Dietrich. Seende honom inträda, räckte hon honom sin hand. Förlåt mig att jag bedröfvat er, sade hon; men om ni visste allt hvad jag sjelf lider! Jag hade svurit att ej mera återse er; ack, denna föresats var öfver mina krafter. Jag begär derföre blott ett löfte af er: det är att aldrig åter