Göteborgsposten – 31 maj 1860, sida 2

na förkroppsligade. Det var ej stelnad musik, såsom någon kallat arkitekturen, utan det var musik, begränsad af den menskliga gestalten, men äfven rörande sig i dennas behagliga, gymnastiskt lediga attityder. Detta dansdivertissement står genom sin enkelhet, hvilken har en antikt harmoniskt karakter, öfver mängden af dylika, hvilka ofta endast utgöra kompositioner, framkallade för ati visa ernådd teknisk färdighet och svåra men derföre ingalunda alltid sköna eller angenäma språng och kroppsböjningar. Likasom i musiken melodien tilltalar så enkel och smekande genom variationerna, likaså skimrade iden fram i dansen. — Bland de, som enskildt tilldrogo sig största bifallet, voro Mina Pettersson och mll Berger. Om denna senare ha vi haft tillfälle att förut fördelaktigt yttra oss. Mina Petterssom, ännu endast ett barn, har dock redan hunnit så långt, att hon berättigar till de vackraste förhoppningar. De öfriga i divertissementet dansande utförde äfven sina dansar med smak och behag och bildade en vacker gruppering kring de båda nämnda hufvudfigurerna på taflan. — Divertissementet föregicks af den utaf oss förut omnämnda farsen De löjliga Mötena, hvilken visserligen i hela sin byggnad visar sig tillhöra , gamla skolan, men det oaktadt ännu framlockar månget hjertligt skratt genom sina löjliga karrikatyrer, och vinner mångens öra för sin ganska vackra musik. Bland de spelande nämna vi först mll Lundström, ,,det lilla schåpet, som eger god röst och riktig scenisk routine mll Bäckström och hr Ahlström — denne senare såsom hr Leander, om hvilken schåpet yttrar sig, att ,när hon får honom till man, vill hon ingen annan fästman ha — förtjena hvardera erkännande. Beväringsexercisen. I går kl. 7 på morgonen emottogs af befäl ur Göta art. reg:te vid härv. Rådhus de 100 ynglingar från Göteborgs stad och Fässbergs socken, hvilka fått tillåtelse att exercera som artillerister. I dag skola de å exercisheden börja sina öfningar, hvilka skola fortsättas under 15 dagar. — De beväringspligtige af årets första klass från Säfvedahls, Askims, Östra och Vestra Hisings härad samt de af Göteborgs stad, hvilka ej exercera som artillerister, afgingo i förrgår med ångf. Westergötland, för att I befordras till Ström och derifrån afgå till Backamo. — Mycket vikingablod rinner ännu i svenskarnes ådror, och man torde kunna härI med undskylla det upprymda tillstånd, i hvilket I dessa ynglingar nästan samt och synnerliga gin1go sin första fält-tjenst till mötes. Eljest borIde med mildare seder äfven hvarje spår af I berserkalynnet försvinna. — Så hoppas vi åtI minstone; ty ungdomen bör lära sig inse. att då den drager ut för att öfva sig i vapnens lIbruk, sker detta hvarken för lek eller prål. Det ligger ett allvar derunder så mäktigt, latt det är svaret på frågan: vara eller icIke vara. Gamla alleen är, som man vet, en högst nödvändig och angenäm föreningslänk mellan I staden och nya allen samt Lorentsberg och deråt liggande landsbygd. Ej underligt då att densamma är lifligt trafikerad, och detta ofta till en grad, som gör det nppenbart, att veI derbörande lagt allt för stora hinder i vägen lför passagen. Sedan man först nära ån med knapp nöd (synnerligast för damer efter nuvarande beklädnadssätt) arbetat sig in i allåen, hinner man ej taga många tjog af steg förrän man åter stöter på ett obstacle, neml. len fullkomlig afskrankning med allenast tvenne svänghjul att passera igenom. Ungefär 110 alnar derefter stöter man på en alldeles I dylik barrikad, och ett lika exemplar mötes man af vid allens slut. Är nu allt detta I passande för en allmän promenad, som är så ) anlitad som denna? Hvarföre qvarstå dessa -lafskrankningar? Man har redan på landsbygj b den kommit så långt, att man ansett grindar ej vara förenliga med tidsandan och dess -isträfvan framåt, men likväl anser man sig BB RV 8 — P-OÄO ODBSsBsB5sfH OO OO OAAA——-—.Å—.—.2ls 1 hemställde Hosmer, då han med sin landsman lemss mr ÅR