Göteborgsposten – 31 maj 1860, sida 1

käpp knacka mot muren. Haf förtroende och tala till mig som en syster skulle tala till sin bror. Vid dessa ord, utsagda i en vänlig och deltagande ton, kunde den stackars flickan ej längre tillbakahålla de snyftningar, som nästan qväfde henne. Hon dolde sitt ansigte i näsduken och började att bittert gråta. Hm! Hm! Hm! mumlade Hosmer i det han med armbågen stötte till sin vän; detta börjar blifva enformigt ... Om vi skulle öfvergifva den-. na Ariadne, tillade han med en röst, hvari en viss rörelse kunde spörjas, oaktadt den skämtsamma ton, han sökte antaga. Francis svarade honom blott med en rörelse af förakt. Ni kan ej, miss, återtog Elson, på detta sätt stanna på gatan. Huru sysselsatt med sina egna affärer man också må vara här i staden, så skulle ni dock slutligen bli bemärkt och utsatt för förolämpningar. Tillåt oss att ledsaga er till ett hotell. Man skall der gifva er ett rum, hvarest ni kan qvarstanna, tills ni befinner er väl för att återvända till er bostad. Ack, monsieur, jag haringen, svarade hon snyftande. Hvad? ropade Hosmer, hvilken en duktig knuff af hans följeslagare ej kunde hejda. Ni har då nyss anländt till San Francisco ?