RRRRnRERAANh 6 na Från Utlandet. Angående Garibaldis expedition fortfar ännu i afseende på detaljerna samma oklarhet som förut, äfven om man abstraherar från de officiela neapolitanska berättelserna. De privata underrättelserna från Neapel, Genua och Marseille lida äfven af öfverdrifter och olikheter, och smälta först efterhand tillsammans i bufvudhändelserna. Garibaldi tyckes efter sin seger vid Calatafimi d. 16:de ha utbredt sin högra flygel mot öster ända till hafvet, så att han kringrände Palermo från alla sidor; åtminstone ville man i Neapel d. 19:de veta, att han tagit i besittning Bagheria, en sjöstad öster om Palermo. D. 20:de stod slaget vid Monreale, men oklart är ännu, om detta hade Palermos utrymmande eller öfvergifvande till följd. Ett genuesiskt blad berättar nemligen d. 23:dje: Garibaldi har hållit sitt intåg i Palermo med 9,000 man infanteri och en sqvadron kavalleri; de kongl. trupperna nedlade vapnen; inspirationen i Palermo är obeskriflig. Patrie meddelar en berättelse, som är äldre än Palermos tall och tyckes vara af blandadt ursprung. Enligt denna stod Garibaldi d. 20:de ännu vid Partenico, vester om Monreale, och general Lanza höll samma dag revy med sina trupper; Lanza hade sändt förstärkningar till Trapani, som således ännu tyckes vara i neapolitanarnes händer. Om rörelserna på fastlandet heter det, att långs hela kusten och Neapels nordliga gräns äro dragna truppcordonger, för att hålla friskarorna borta från Abruzzerna. Likaledes har romerska regeringen uppställt sin armå mellan Corneto (i provinsen Civita Vecchia) och Ancona öfver Orvieto, Perugia, Gubbio och Cingoli. Positionerna äro förträffligt valda och strötkorpsergenomdraga landet, för att hålla friskarorna borta. Då friskarornaicke kunnasamlas till flere tusende, derföre att sardinska regeringen hindrar dem deri, begifva de sig i små truppafdelningar på 2 till 300 man in i de landsdelar, som ännu äro i uppror. Dessa korpsers antal är serdeles stort. Detta berättas från alla håll och flere städer sätta sig i rörelse, för att skaffa friskarorna vapen och penningar. Sålunda har municipalrådet i Milano beviljat 100,000 francs till Garibaldi (samma summa som förut till gevär); Lodi har skänkt 6,000 och Como 50,000 fres. — Om friskarornas nederlag vid Montefiascone saknas ännu pålitligare underrättelser, men det bekräftas från Genua, att en friskara, som inträngt från Kyrkostaten, blifvit drifven på flykten. Om alla dessa försök kunna leda till något, är mer än tvifvelaktigt, alldenstund de aro föremål för en skarp uppmärksamhet både från romersk och sardinsk sida. Faran för Neapel måste komma söderitrån, i det Garibaldi, efter att ha betriat Sicilien, säkerligen tänker gå öfver till Kalabrien. Konung Frans har ej något aktivt bistånd att vänta från främmande makter. Spanien t. ex., som han bedt om 25,000 man, har lofvat honom sitt moraliska understöd. I afseende på Kyrkostaten intager Frankrike en dubbel hållning. Med sin besättning i Rom tänker det både beskydda påfven och hämma Lamoriciere i de aktiva steg, han tyckes vilja taga. General Goyon har ock förklarat, att om Lamoriciere öfverskrider Kyrkostatens gränsor, måste han handla i öfverensstämmelse med sina instruktioner. I Orienten ha förhållandena invecklat sig genom portens bestämda vägran att tillåta undersökningskommissionen. Makterna ha derföre intet annat val, än att uppgifva fordringarne eller genomdrifva dem med hotelser och tvång. Det heter, att franska Toulonerflottan skall afgå till Adriatiska hafvet, der hon kan efter omständigheterna kasta en vigt i den italienska eller orientaliska frågans vigtskål. Ryktet om kejsarens af Österrike resa till Paris har nu efterträdts af ett rykte om ett förestående besök af kejsar Alexander i den franska hufvudstaden. Preussiska regentens trontal vid kamrarnes slutande vidrör ej med ett ord SlesvigTT. 2 JIA. 20 sn TVa4 In LPA sr AP