Göteborgsposten – 21 maj 1860, sida 2

W LWPIAllauUv Ha, aÄvv Ul UM 2200 m store mästaren i de olika genrerna inom om rtuositetens område, på samma gång som jgil ms förmåga såsom kompositör, ty alla de na redragne nummren voro komponerade af hoen! om sjelf. Och mästare är han i sanning 10fv ida hänseenden, det bevisade han till fullo, åtc amför allt dock i Norma-fantasien, hvilketge ummer obestridligt var konsertens glansför unkt. mi Såväl vid inträdet som efter hvarje sär-!en kilt nummer helsades hr V. med stormande läs pplåder och bifallsrop, och hade han den ar-ka gheten att utöfver programmet spela eCar1 tje eval de Venise, på ett glänsande sätt, på at amma gång solidt som briljant, men medlaf anske nog mycken pietet för de Ernstska j öt ariationerna. m Hr Vieuxtemps biträddes välvilligt al C ru Euphrosyne Abrahamson medelst tvennelp ångnummer, hvilkas utförande elektriserade ar yubliken derhän, att en bifallsstorm ljöd efter li; slutet. Det gläder oss att isen sålunda kan tö mnses vara bruten och den fördom häfd, somlm öd att — snart sagt vid lifsstraft — återa hälla all bifallsyttring för de under rubriken I P musikälskare eller -älskarinnor uppträdande. ti All aktning för dem som välvilligt med sinlo talang biträda vid konstnärers konserler härla städes, men är det icke liksom en moralisk It pligt att den som medelst ett solo-sångnumla mer kan bidraga act fylla konstnärens pro-Tt gram, icke undandrager sig sådant? Antalet li af virtuoser ex prolfesso härstädes är snartls säknadt och en omvexling från de goda gamlaln skörer för mansröster kan icke vara annatlc än angenäm. Blygsamhet är en akWmingsvärd I dygd, men vi kunna icke fatta, att en hyll-1 ning, enskild eller offentlig, skall kunna såra ) någon eller öfverskrida grannlagenhetens bud, l; och tro icke heller att den som uppträder in1 for ett auditorium, bör kunna misstycka omjls bifallet ger sig tillkänna på ett annat och naturligare sätt än genom konsertgifvarens och grannarnes komplimanger. Hvad Lumbyeska orkesterns konsert beträffar, så hade man dervid tillfälle att beundra den precision och det utmärkta samspel, hvarföre densamma är så berömd. Det är alt beklaga, att omständigheterna icke medgålvo sällskapet att qvarstanna här ännu några dagar. Måhända hade man då kunnat få höra detsamma i Trädgårdsföreningens park eller på Lorentzberg, oaktadt det bizarra i anordningarne vid dessa anläggningar, alt de skola vara offentliga på samma gäng som enskilda. Såväl hr Vieuxtemps som hr Lumbyc med sitt kapell afreste med angt. upvea I går kl. 3 på morgonen till Köpenhamn. Länets höfding, f. d. statsrådet m. m. Fåhreeus, återkom med bantåget i går från Stockholm. Göta Artilleriregemente. Till underlöjtnant vid reg:tet har K. M:t d. 9 d:s utnämnt kadettkorpralen A. R. Iolmertz. Bohusläns regemente. Löjtnant C.J. Rhodin är utnämnd till kapten och underlöjtnant OC. OC. Magnell till löjtnant. Jonsereds nya kyrka invigdes i Lördags af domprosten, doktor Wieselgren, biträdd at församlingens kyrkoherde och flera prestmän från staden, såsom assistenter. Kl. v, till 10 afgick ett extratåg från härvarande bangård, medförande de till högtidlighetens bevistande från staden inbjudna herrar och damer. Tåget stannade vid Jonsereds fabrik, der allt arbete hvilade, dagen till ära. Der ifrån vandrade sällskapet, företrädt af officianterna, den behagliga vägen genom fabriken öfver den forsande Säfveån och genom de i årens friska grönska prunkande fälten upp till det nya templet. Der var traktens befolkning redan samlad, klädd i högtidsskrud, och bildade en lång haj på ömse sidor om vägen närmast stora ingångsdörren. Sedan kyrkan blifvit fylld af den efter processioner inströmmande menigheten, och officianternda hunnit ikläda sina embetsdrägter, framträdde desse till altaret, de sex assistenterna på ömse sidor om altarringen, domprosten innan: före densamma. Invigningstalet, som före gicks af ett par psalmverser, rörde sig hufvud sakligen omkring det kristna templets bety delse i motsats mot det gamla testamentet enda tempel i Jerusalem. En i djertva drag utkastad skildring af det sätt, hvarpå fabriks sn dar fardom med skäl fruktadt såsom e1