Göteborgsposten – 9 maj 1860, sida 2

sen, uppmuntrade af drottningens visade beslutsamhet. Man begynte ropa, att hästgardet nalkades, och de högljuddaste af pöbeln började, såsom vanligt vid dylika tillfällen, att af alla krafter taga till bens. Flere af de förnäma herrar och officerare, som kommo från mottagningen, stego ur sina vagnar, drogo värjorna och förenade sig med drottningens eskort, som de åtföljde ända till Buckingham-House. Efter att ha stigit ur portechaisen, tackade hennes majestät dem, som frivilligt eskorterat henne; derpå tog hon sin kammarherres arm och började stiga uppför trappan. Hon tycktes dock plötsligen träffas af ett minne; hon stannade och befallte en af sina lakejer, att taga notis om namnet på hennes försvarare. — Mitt namn är Henry Ashton! svarade vår hjelte. — Är ni adelsman? frågade lakejen, hvilken var tysk, såsom de flesta af den gamla drottningens tjenare. Henry lemnade honom sitt kort, der han stod betitlad såsom attach vid engelska legationen i Neapel. (Forts.)