Göteborgsposten – 1 maj 1860, sida 2

RR RR ERERRRRRRRRR RR RR RR ————AÄQ x——Qqj--—-— .wt: r r—XZui — Pastorn närmade sig härvid kakelugnen, öfver hvilken fanns den med Mombrayernas valspråk försedda gamla vapenskölden. Han tryckte på handen, enligt gamle Martins instruktion, och den hvälfda fördjupningen visade sig nu för deras blickar. — Hvad ha vi här? frågade öfverste Butler. — Salig sir Williams testamente, svarade pastorn med högtidlig ton och lemnade honom det ännu ouppbrutna paketet. Läs det, öfverste; åsynen af denna gamla bekanta stil upprör mig för mycket, att jag skulle kunna dechiffrera min väns önskningar och vilja; men jag anar dem på förhand. Paketet innehöll, utom testamentet, en biljett af baronetens egen hand, hvari den aflidne sade, det han, under aning om att man skulle söka roffa till sig testamentet, varit nog försigtig, att förvara en vidimerad afskrift i ett gömställe, som endast kändes af honom och gamle Martin, som visste under hvilka omständigheter det borde läggas i dagen. Den djupaste tystnad rådde i biblioteket. Miran sjelf väntade oroligt att få höra den mans sista vilja, som han så grymt låtit mörda. (Forts.)