Göteborgsposten – 30 april 1860, sida 1

Språkrör från Stockholm. Den 23 April. Representationsfrågan hvilar sig emellan: åt, men så är den uppe och spökar igen Till slut vill det väl blifva något af, äfver om regeringen, med hvilken hr Blanche hal formerat närmare bekantskap i konstitutionsutskottet, icke är fallen för att väcka sömngångerskan till lif. Af de tecken, som visa sig och af de under, som ske, synes det nästan som om den gamla svenska representationens yttersta riksdag snart skulle vara för handen. Om den dagen vet ingen och ingen törs ana hur det skall se ut i andra förhållanden, men på den nya jorden eller i den nya staten är det då säkert att hvarken riddersmännen eller presterna förblifva fjerdepartsegare. Och icke heller hedersmännen, ty om de än aldrig så ihärdigt ropa: inga herrar, inga herrar! så är det en rost i öknen, som dessutom snart nedtystas af ett kraftigt: ur vägen bönder! Ett tecken bland andra är kammarherren Rooss af Hjelmsäter testamente eller rättare det leende, som detta testamente framkallat hos dem, hvilka taga riddarhuset i närmare betraktande och med en öfverintendentsembetsmin förutspå dess fall långt förr än de Roosiska stödjepelarne blifva färdiga. Hade irerr. Roos haft den förmånen att lefva för