Ull Storsta delen ullkommuit genom itorvanalngen al 1852, då de gamla 5 ?. Rentes nedsattes till 43 2, dock med lemnad trihet för innehatvarne att återfordra sitt kapital. Då denna förvandling skedde, otvertog regeringen en förpligtelse att icke under de följande 10 åren besluta någon räntenedsättning. Man synes nu vara besluten att efter törloppet af denna tid, d. v. s. i Januari 1863, utan dröjsmål företaga en sädan, och den uu itragavarande frivilliförvandlingen skall hjelpa till att lätta och förbereda densamma. I den allmänna kreditens intresse voro visserligen en dylik förenkling, d. v. 8. återinförandet af en enda kategori för statens skulder, högst önskansvärd; och att denna kategori bletve 3 3 Rentes, är helt naturligt, då dessa nu representera vida öfver hälften at Frankrikes statsskuld, ätminstone med aftzeude på skuldens kapitalsumma, då deremot den årliga räntebetaluingen tör 4! proc. Kentes vida ötverstiger den tor 3 proc. Rentes. Enligt de nyaste uppgitterna i Annuaire international du credit public är nemligen Frankrikes statsskuld fördelad på töljJande sätt: årliga räntor kapitalbelopp gamla 4! 2 884,560 fres 19,656,889 tres. nya 4193 171,935,268 , 3,820,783,133 49 — 2,353,568 y 58,839,200 3924 140,820,250 , —4,694,008,333 Tillsammans 315,993,646 tres. 8,593,288,155 ires. Då naturligtvis med de nya 4! proc. (af 1852) äfven de äldre 4! proc. skulle törsvinna, så handlar det om ett kapitel af nära 3,920,000,000 fres, som skulle förvandlas till 3 procents skuld. Hvad som troligen kommer att erbjuda större svårigheter för utförandet än det ny synes, är den omständigheten att 4! proc. Rentes icke äro hopade på de större kapitalisternas händer, utan fördelade på den egentliga massan af folket: då de 4,694 millioner 3 proc. Rentes blott äro fördelade på 219,187 obligationer, äro deremot de 3,821 mill. af 4! proc. Rentes fördelade på icke mindre än 714,334. De små eller fasta inuehatvarne af dessa papper äro ständigt mindre böjda för dylika finansexperimenter än de stora spekulanterna, hvilka alltid vid hvarje ändring veta att förskaffa sig sin vinst. Det påstående, som för någon tid sedan gjordes i Times, och hvilket af oss reproducerades, att afskeppningarne at manutakturvaror till Orienten på sista tiden gifvit stora förluster, motsäges nu af flera exportörer, hvilka försäkra att de laborerat med stor vinst. Times vidblitver icke destomindre sin mening, att priserna, synnerligast i Ostindien, äro så låga, att export allenast kan ske med mänga procents förlust. Under förra året uppgick summan af det guld som myntades vid Englands Bank till 2,649,509 X, hvilket är mer än dubbla summan at hvad som myntades år 1858. Med undantag af detta år, är dock förra årets summa mindre än någon sedan år 1850, År 1853 uppgick, under inflytande af upptäckterna i Australien, summan till 11,952,391 . Omkostnaderna för myntningen hafva under de sista 10 åren uppgått till 5,449,026 . Myntningen at silfver var deremot större än under något föregående år, och uppgick till 647,064 . Myntningsomkostnaderna för silfver hafva under sista 10 åren uppgått till allenast 337,281 . Crowns och Half-Crowns hafva ej blifvit myntade sedan 1851. Hela kopparmyntningen under förra året uppgick till allenast 8,512 L. Inlösningsterminen för österrikiska banknoter, lydande på konventionsmynt, har som man kunde förutse blifvit ytterligare utsträckt till slutet af nästk. September månad. Den först fastställda terminen var till och med slutet af denna månad. — Teckningen för det nya österrikiska 200-millionerslånet uppgår nu, eul. officielt tillkännagifvande, till allenast något öfver 76 mill. fl. De förskotter, hvilka Nationalbanken gifvit på detta lån, hafva nu reducerats till 99 mill fl., derigenom att banken mottagit prioritetsoch andra obligationer från den upplösta amortisationstfonden. För dessa 99 mill. skall banken få betäckning i de nya obligationer, som till densamma skola öfverlemnas. Wiener-Zeitung säger till och med att banken skall rikligen betäckas, men tidn. utgår från det tvitvelaktiga påståendet att de nya obligationerna snart skola stiga öfver pari. Nationalbankens ställning, säger tidn., må derföre anses konsoliderad, och man kan snart vänta att se den solvent. Danmarks tullintrader under senast förflutna finansår (1859—1860) hafva efter alla afdrag uppgått till 9,192,088 rigsdaler, eller 530,000 rgsd mera än under finansåret 1858—1859. Jemfördt med den i statsbudgeten för år 1859—1860 beräknade summa, visar ändock årets resultat en för liten inkomst af 361,538 rdr, hvilket ej är underligt, då statsbudgeten till !; var beräknad efter det utomordentligt gynnsamma finansåret 1856—1857. Bränvinsskatten har unnnAtt till natta 1 75Q 172 roecd (mat I CER 47 Ånnt