Göteborgsposten – 26 april 1860, sida 2

lifstråd. -Nå, testamentet! testamentet! inföll pastor Orme otåligt. — Känner ni till biblioteket? — Ja. — Och den i ek utskurna vapenskölden öfver kakelugnen? — Jag har sett den mer än hundrade gånger; den bär Mowbrayernas valspråk: In trau vast (ståndaktig i troheten). — Tryck på handen, som sitter ofvanför sköldemärket, och ni skall finna ett litet hvalf, der testamentet ligger förvaradt. Gud gifve det icke är för sent, att kullkasta en onaturlig broders planer, som mera glädjes öfver att få ärfva sir Williams rikedomar än han sörjer öfver hans död. Utmattad af sina ansträngningar, sträckte Martin ut sig i sängen och slumrade efter några minuter lugnt och djupt som ett barn.