Göteborgsposten – 25 april 1860, sida 2

Ralph log och svarade att man brukad kalla honom pastor i Mortlake. — Och hvad rykte hade han om sig? — Dåligt; han reste med ansenliga skulder och sedan han lurat förpaktaren Jacks på en ansenlig summa. Skräddaren Skitter påstår att, om han är olycklig tillsammans med sin hustru, så är han det derföre att denne sammanvigt dem. Vid ordet sammanvigt, blef Joe häftigt upprörd; en förfärlig id genomkorsade hans själ; han misstog sig måhända, men beslöt likväl att handla som om han varit säker på hvad han fruktade. Tiden skyndade på. — Kan ni klättra, Ralph? sade han och visade på parkens mur, som gick i parallel linic med landsvägen. i — Klättra? huru kan ni väl fråga så? Hvad tror ni väl jag har ben till? — Gå då öfver muren. Inom ett ögonblick sutto de båda grensle på muren. — Ralph, följ nu mina instruktioner, och jag skall draga försorg om dig för hela ditt öfriga lif. — Kör! — Ser du det der trädet ? Han pekade på en stor sycomor, hvilken höj