Göteborgsposten – 21 april 1860, sida 1

sagdt. Han har här äfven fått göra det omöjliga: han har fått spela en konsert i S-Dur (se Hand.-Tidn. för i Onsdags!). Men från Ole Bulls harmonier låt mig för kontrastens skull tala om några disharmonier. Det finns en hydra, som sticker upp ett af sina tusende hufvuden i hvarje statskyrkans remna, neml. Mormonismen. Äfven i skuggan af Lunds katedral har den skaffat sig en kula, från hvilken den ohejdadt utflåsar sin giftiga andedrägt. Huru det står till med det heliga sällskapet, upplyses bäst af följande berättelse derifrån, Under deras högmessa d. 25 sistl. Mars uppstod ett vildt slagsmål, hvilket var förorsakadt af en strid inom sällskapet angående -Bileams åsna. Flera mormoner påstodo neml., att då åsnan kunde tala, måste hon äfven hafva bekänt en religion och att denna varit mormonismen. Åsigten bekämpas des af mindre fanatiska, hvilka protesterade mot kamratskapet, och tvisten slutades, som sagdt är, med slagsmål. Det är ctt motstycke till striden om påfvens skägg. Äfven på samhällets högsta höjder insmyger sig understundom en obehaglig disharmoni Så var den lille kejserlige prinsen i Paris, armens barn, häromdagen ganska ostyrig och behagade bland annat göra ett försök att slå sin högst kejserliga fru mamma. Att såsom Gustaf III afstraffa det ädla blodet med ris, hade varit för