Göteborgsposten – 18 april 1860, sida 2

mbetet biträda prosten O. M. Torell i Säila. Under kontraktsprosten, kongl. hofpred. J. Östermans vistande vid riksdagen kommer dj. OC. A. F. Törner att förestå Romeleds pastorat. Den lediga komministraturen dersammastädes öfvertages af nuvarande v. paåstor i Skepplanda J. P. Magnusson. — Komministraturen i Lundby och Tufve skötes under ledigheten från d. 1 Maj af v. pastor Th. D. Hellberg,jemte befattningen såsom v. pastor. Svenska oflicerare i Afrika. Löjtnanterna Henric ÅA. Ankarcrona, vid Svea Lifgarde, och Joh. Gust. Bergenstråhle, vid An-. dra Lifgardet, anlände till Gibraltar den 2:dre dennes från krigsskådeplatsen i Marocko, dit de rest, för att närmare följa Spanska armeens operationer mot Mohrerna. Löjtnant Ankarcerona som blifvit sårad i venstra höften under striden den 23:dje Mars, har af marskalk ODonnel rekommenderats åt drottningen af panien till erhållande af San Fernando-Orden. De båda otficerarne skola med det snaraste atresa till Sverige via Madrid. Egendomsköp. I Wermlandstidningen berättas, att kommissionslandtmätaren Noreen har at kommisslonslandtmätaren Norström köpt egendomen Hellkilstorp, med inventarier, för 16,000 rdr, samt af löjtnant Hedberg egendomen Westgård för 15,000 rdr. — Som ett bevis på reaktionen i egendomspriset förtjenar namnas, att den senare egendomen såldes 1856 af ingeniör Noreen till löjtnant Florman for 24,500 rdr. Från Finnbygden i nordvestra Wermland skrifves d. 8 d:s: Här i Ofre Fryksdalens Finnskog at Wermland hatva vi ännu så mycket snö, att vi åka jemnhögt med gärdesgärdarne. Då stark nattfrost inträffar, kan man utan minsta hinder åka med häst och fordon på skaren öfver gärdesgärdarne. Men blir det len, så sjunka hästarne ned i vägtrampet och blifva liggande, emedan de ej hinna fästa marken med fötterna. Innan minst hälften af nuvarande snön smält, kunna vi ej komma till skogs efter ved. Det är sannolikt att vi få bar backe will första Maj. Om snön smälter fort, så blir allt öfversvämmadt neråt landet. Man kan väl knappast längre ned göra sig en föreställning om, hvad vi i snöväg nu här kunna bjuda på. En mängd hyresmål hafva börjat förekomma vid Norrkopings rådhusrätt. De flesta äro föranledda deraf, alt arbetare, sedan de utfäst sig betala en ötverdrifven hyra, nödgats hos sig inhysa andra arbetare för att sålunda hlifva i ständ gällda hyran. Det är de objudna gästerna, hyresvärden vill blifva qvitt. Men bristen pårum i staden för arbetsklassen är så stor, att två, tre hushåll oundvikligen måste packa sig tillhopa i samma kyfe. Hvilken menlig inverkan både i sedligt och sanitärt afseende en dylik öfverbefolkning i enskilda bostäder skall utöfva, är lätt begripligt. Också har man sedan flera år erkännt behofvet af s. k. arbetare-bostäders uppförande, utan att dock detta erkännande hatt något resultat. I allmänhet bygges litet der i staden och minst för arbetare. Årligen indragas hundradetals personer från landsbygden i fabrikernas intresse; de nppbära, dessa arbetare, ganska riktigt sin veckopenning, men ingen frågar efter, huru och hvarest de för sin förtjens må kunna erhålla tjenliga bostäder. — Frå gan är visserligen, säger Norrköpings Tidnin gen, af privat natur och tillhör således egent ligen den enskilda företagsamheten; men vy tro, att då fabriksidkarne härstädes i allmän het göra så föga för sina arbetares anständi ga härbergeraude, en lämplig impuls från der offentliga myndigheten skulle ganska väl kun na rättlärdigas. På samma gång husbönder na försåge sina arbetare med passande bostä der, blefvo de förra äfven i tillfälle att utöt va en önskvärd paternell uppsigt öfver sing arbetares enskildta lif. Derigenom kunde myc ket elände förekommas. Så skulle t. ex. bland annat, kunna hindras de nu mycke brukliga hjonelagen, bestående deri, att er ogift arbetare och en ogift arbeterska elle piga, utan iakttagande af kyrkliga ceremomer sammanflytta. De äro, dessa slags äktenskaj om man så får kalla dem, högst förderflig: till sina följder. ; tama a SPE AREGTERAS LANGE TS KTELMETNAES GERE!