Göteborgsposten – 16 april 1860, sida 2

Article Image
Teater. Ladyn af Worsley-IHall, skådespel i 5 akter af madame Birch Pfeiffer. Det finnes ett tema, ötver hvilket alla konstens dyrkare och isynnerhet skalderna skapat så oräkneligt många variationer. Huru än allvarliga, än sprittande lifliga, än tårblandade och klagande, än skrattande och leende desgea variationer varit, har dock en tanke genomandats dem, ett finger visat sig, ledande den skapande konstnärens pensel — kärlekens. Vi stanna med häpnad inför Hamlets iåtsade men vördnadsbjudande vansinnne. Vi beundra kraften i hans filosofiska omdöme och tankar — men kring allt detta flätar kärleken i Ophelias person sin mildrande halmkrans, om det ock är vemodets stilla vansinne, som virat densamma. Vi rysa vid åsynenv af en Wallenstein, hvars inre kraft, som dock kunnat vara så stor, styckas, söndersmulas af den ingrodda fördemen om stjernornas inverkan på menniskornas öde; den store hjelten är en hög karakter, men skulle vara oss alltför stor, om icke kärleken väfde vid honom sitt lätta flor med hans dotter och den unge Piccolomini till inslag i duken. En Othello, huru skulle vi väl kunna kasta lodet ned i djupet af hans vulkaniska själ, om icke Desdemona med sin skära och rena blick stode vid hans sida? — I Rafaels madonnor, Boccacios il Decameron, Petrarcas sonnetter, Dantes gudomliga komedi, Rubens taflor ur sitt hem, Hogardts karrikerade karaktersutkåst, Jean Pauls humor, Thorvaldsens herrligaste mästerstycken — öfverallt skåda vi, fast på så många olika sätt som olika menniskotankar finnas, kärleken förklarad eller neddragen i smutsen, i ett dolce far niente njutande af sig sjelf eller inbegripen i en bitter kamp mot andra väldiga passioner. Engel eller dämon — se der, den mäktige gudens tvenne Janusmasker. Det är hufvudsakligen ett nytt anslag, en ny strängalek öfver kärleken, som M:me Birch-Pfeiffer i sitt skådespel Ladyn af Worsey-Hall velat utföra, skickligt spännande åskådarnes intresse. Stycket börjar dock med en anomali: en påtvingad vigsel, der brudsummen ej ens vill se på sin brud, som han

16 april 1860, sida 2

Thumbnail