Mr AR s— Handels-underrättelser. Emissionen af det nya österrikiska lotteri-lånet har under förra veckan ganska mycket tagit utlandets börsers uppmärksamhet i anspråk. Som man torde minnas skulle lånet blifva på 200 millioner floriner, men af dessa äro ännu ej mera än 30 mill. tecknade. Inom Österrike har hittills teckningar at betydenhet blott förekommit i Wien, något äfven i Pesth, Triest samt Prag. Teckningarne i Provinserna, synnerligast på slättbyggden, hafva på intet sätt motsvarat de förhoppningar, hvilka man, med fästadt afseende på de erbjudna fördelarne, ansåg sig berättigad hysa. Det fattas visst icke bearbetningar inom alla stånd och klasser; men hufvuddriffjedern för alla dylika finansoperationer, förtroendet, vill trots allt detta dock ej infinna sig. Härpå är ej heller att undra. Inom en tidrymd af fem är hafva två lån till ett belopp af nära 700 millioner spårlöst försvunnit. Det lån af liknande beskaffenhet, som upptogs år 1854, mot 4 2 jemte två årliga stora vinster, och hvilket blef mottaget från alla sidor med så stort förtroende, att det genast vann ett agio af 16 till 18 2, betecknas nu ätven af regeringens officiela organer såsom ett ogynnsamt emot det nya, och har 5 år efter emissionen nedsjunkit till 5 26 under emissionspriset! — Det sunda folkförståndet frågar sig äfven derföre: hvem garanterar för att det icke inom få år går med detta nya lån på samma sätt? Dessutom har öfversvämningen af en mängd andra värdepapper, hvilka oupphörligt förlorat i värde, stegrat misstroendet hos den borgerliga medelklassen mot allt, som icke är reel valuta eller klingande mynt, till en sådan grad, att den måste nödvändigt förlamande inverka på hvarje företag af detta slag. Ett faktum är, att de större tecknarne i Wien, för hvilka saken är en hedersaffär, redan nu öfverlemna sina interimsteckningar med förlust af 1 till 2 procent. — Ef:er allt detta kan man med all säkerhet förutse, att summan omöjligt kan komma att tecknas inom landet. Huru man tänker om saken på fremmande börser upplyser följande. Från Paris skrifves: Naturligtvis tänker ej någon härstädes på att underteckna Wienerlånet trots de stora premierna och den höga räntefoten. Föregående årens låneförsök genom Brentano hafva tillräckligt tydligt visat, huru det står till med Österrikes kredit i utlandet. Men man motser med en viss spänning utgången af det frivilliga tvångslånet, emedan resultatet deraf måste komma att utöfva en kännbar återverkan på andra österrikiska papper, hvilka, som kändt är, äro mycket utbredda i Frankrike. — Från Frankfurt skrifves i samma ämne: Detj österrikiska lånet bekräftar hvad man redan länge sagt om Österrikes finanser, neml. att teckningen i utlandet skall blifva ringa och att den inom landet svårligen skall kunna uppbringas till halfva summan, äfven om 20 2 af summan får inbetalas med Nationalbanksaktier. — Finansoperationen visar sig vara alldeles förfelad: den upphjelper hvarken finanserna eller valutan och skall ej hafva minsta inlytaude på Nationalbankens ställning. Fondsbörsen i Paris visade under senast förflutna vecka att den framgår på samma lyckliga väg, som den under veckan förut beträdde. På börsen trodde man på ett mer eller mindre långt vapenstillestånd i politiken, oaktadt den schweizisk-savoyiska frågan för endast helt kort tid sedan såg så hotande at. Man läser nu och begrundar den ena diplomaiska noten efter den andra och öfvertygelsen stadsar sig att införlifvandet af distrikterna Chablais och