Göteborgsposten – 12 april 1860, sida 1

Vår älskvärda kollega här på platsen har tagit illa vid sig med anledning af de yttranden om de antinorska agitatorernas framfarande, som vår föregående artikel innehöll, och gifvit sin förargelse luft i detta eleganta språk, hvari han förvärfvat en virtuositet, som en viss folkklass skulle kunna afundas honom. Han frågar med en rörande menlöshet, med det goda samvetets hela lugn, huru de ha ljudit, dessa frenetiska och gallsprängda utgjutelser, hvaraf han icke förmärkt det ringaste. Detta styrker vår gamla misstanka, att H. T:s spiritus rector icke vet så noga hvad som flyter ur bans penna. Om han gör sig det besväret att genomläsa icke blott de upp: satser i denna fråga, som under den förflutna vintern förekommit i H. T. utan de, som par raderat der under flera år, så finner han sin fråga besvarad.