Göteborgsposten – 11 april 1860, sida 1

Framtidsmusiken. Det torde finnas få bland den musikaliska allmänheten, som ännu äro obekanta med benämningen framtidsmusici. Det är äfven kändt att dermed förstås ett parti, som, i motsats till målsmännen för ett lugut framåtskridande, grundadt på tidigare konstperioders erfarenhet, blott af en absolut reform inom konsten vänta sig en för dennas framtid helsosam riktning. Namnet har uppstått deraf, att detta parti öfverlåter åt kommande tider att rätt bedöma och uppskatta dess sträfvanden, emedan det icke tror sig kunna af den vid det gamla och redan frambragta ännu fasthängande samtiden, vänta en rättvis dom öfver sina deer. För öfrigt förskrifver sig framtidsmusikens benämning från de första tiderna för dess uppträdande och blir numera till och med tillbakavisad af många dess anhängare och försvarare; också hafva detta partis ovanligt energiska bemödanden att äfven i närvarande tid vinna betydelse, ja till och med uteslutande och obetingadt erkännande nom tonkonstens område, tydligt nog visat att det icke blott för den en gång kommande irans skull nu vill föra ett lif fullt af mödor, försakelser och misskända sträfvanden. Det ir äfven i sin ordning, och må lika litet förtänkas konstnären som andra menniskor, act han i samtidas crkännande söker lönen för ett allvarligt sträfvande; hans skapelsers fortvaro efter den egna lifstiden uteslutes ingalunda derigenom. Om det verkligt skapande snillet också alltid flugit bort öfver det närvarande, så är likväl just den närvarande tiden och de i densamma sig rörande ideer, hvilkas koncentration inom individen snillet utgör, den enda säkra grund, på hvilken han