Göteborgsposten – 5 april 1860, sida 2

Fran Utlandet. Det har då ohjelpligen skett. Frankrike har fått lägga sin roflystna örnklo på det lilla Savoyen och ryckt det till sig. Moniteuren offentliggör nu äfven bokstafligen handlingen om Savoyens och Nizzas anslutning vill Frankrike. Akstycket lyder: I den heliga och odelbara treenighetens namn. Sedan H. M. Fransmännens kejsare utvecklat de skäl, som för de förändrade områdestörhållandena mellan Frankrike ooh Sardinien gjorde Navoyens och Nizzas afträdande till Frankrike onskvärdt, och sedan H. M. konungen aft Sardinien redan visat sig beredd att ingå på dem, hafva ofvannämnde majestäter bestämt .sig för, att till detta ändamål afsluta ett fördrag. — Det lyder: Art 1. H. M. konungen af Sardinien medgifver Savoyens och Nizzas förening med Frankrike och atsåger sig för sig, sina efterkommande och efterträcare till förmån för kejsaren sina rättigheter och anspråk på det nämnda området. Det är afgjordt mellan deras majestäter, att denna förening skall ega rum utan något tvång på folkets vilja, och att franske kejsarens samt sardinske konungens regeringar skola så snart som möjligt öfverenskomma om bästa medlen, att bekräfta tilkännagitvandet häraf. Art. 2. Det är likaledes bestämdt, att H. M. konungen af Sardinien endast kan öfverlåta de neutraliserade delarne af Savoyen under samma vilkor som han sjelf egde dem, och att det skall vara kejsarens ensak, att öfverenskomma med de makter, som undertecknat Wienerfördraget, och med schweitziska edsförbundet, samt gifva dem den borgen, som kan fordras af de i denna artikel antydda stipulationer. Art. 3. En komite skall i billighetens anda bestämma de båda staternas gränsor samt dervid lemna afseende åt bergstrakternas form och försvarets nödvändighet. Art.