rjort hvad det ej vågade tillstå. Det hale att frukta, det man skulle korsa dess plaher, likasom man var säker om ett plötsligt utbrott i de kommersiela underhandlingarne, fall det icke skulle lyckas, att bringa vår misstanke till tystnad. Dertill fordrades ej allenast skicklighet utan äfven mod. Om det fölle fransmännens kejsare in, att ständigt påstå, det alla möjliga förstoringsplaner skulle vara långtifrån honom, så måste vi låta nöja oss med hans ord. Men detta är tydligen en process, som icke får åter upprepas. Om det förut varit vår pligt, att taga ordet i dess enkla och naturliga betydelse, så är det nu återigen vår pligt att mäta dess värde efter det förflutnas erfarenhet och närmare öfvertänka hvilka skal kejsaren kan hafva att icke tala rent ut. Skulle han hädanefter än så djerft förklara sig ej hysa den ringaste atsigt om, att förskafta sig den eller den provinsen, så ha vi (engelsmän) rättighet att gissa till något doldt förbehåll. Vi skulle kunna se Frankrike vida bättre sysselsatt än dermed, att det bibringar Europa läran om införlifningen och gör sig till föremål för allmänt misstroende. Vi ha ända ifrån början sökt visa våra läsare, hvart inkräktningsplanerna skulle leda. Hvarje ord vi då yttrade har förverkligats. Och det skall yttermera visa sig, huru den franske despoten trampar folkfriheten och rättvisan under sin häl. Men han värdigas ej påminna sig den makt som är vida större än hans, det är den allmänna opinionens. Denna monarks spira är papper, hans äpple är papper, men kronan sätter folket på bonom. Mot denna kommer Napoleon att utstå mången svår strid, ända tills han hunnit hopkrångla det litet i någon annan vrå af verlden och lyckats derför vinna Europas belåtenhet och bifall. Emellertid förklarar . Napoleon nu efter delfåendet af Englands misstroendevotum, att han ej vill militäriskt besätta Chablais och Fanucigny, och Schweitz protesterar redan mot desea provinsers civila ockupation. — Lord Peel har i Underhuset förklarat, att han skall fästa den allmänna uppmäksamheten vid den ställning, i hvilken Schweitz skall komma genom Savoyens införlifning. Från Sardinien låter det alltjemt krigiskt. Krigsministern gör allt, för att ställa armeen på krigsfot. Sardinien skall inom kort ha 250,000 man under vapen. — Man talar i Sardinien om utskrifningen af ett lån på 200 millioner fres, som skall betäckas genom nationalsubskription. Denna summa vore ej svår att få uppnegocierad i närvarande ögonblick, då sinnesstämmningen är så lifvad. — Nigra bar, till belöning för gjorda tjenster, blifvit utnämnd till eardinsk minister i Paris. — En för några dagar sedan i Florens utkommen skrift innehåller en samling af dokumenter angående styrelsen af kyrkostaten. För påf vens verldsliga makt, säger Köln. Zeit, ä spridningen af detta verk en större olycka än en förlorad slagtning. Från Paris säges, att det går raskt framåt med organiseringen af de båda nya provinserna Förhållandet till England gesta!tar sig sämre med hvarje dag. Man låter tillochmed förstå : Paris, att det skulle vara Frankrikes olycka ot alliansen bröts. — Vid lägret vid Chalons skal i vår samlas 100,000 man. Det skrifves vi dare, att Börsens goda stämning oaktadt en gelska parlamentets hållning förskrifver sig trån de betydliga uppkop, som blifvit gjord: för regeringens räkning. Man är i Paris e belåten med underrättelserna från Berlin, ka binettet derstädes skall föra ett ännu bestäm dare språk än det engelska. — Franska krigs ministern har beslutat, att de kartografisk arbetena äfven skola omfatta Savoyen oci Nizza. — —Å—aÅk——----———VW———— — -S—-——-—--ee —a —OO — — — — — JM Telegram.