Göteborgsposten – 31 mars 1860, sida 2

framställda det ena af landshöfdingen Norden. telt, det andra af landshöfdingen E. Sparre Utskottets förslag understöddes at grefve Anckarsvärd och försvarades för öfrigt af expeditionsutskottets ordförande hr Printzenskjold. Det af grefve Sparre framlagda förslaget understöddes åter af friherre K. Cederstrom och hr Brakel, hvarjemte grefve Posse föreslog mförandet i skrifvelsen ar ett splitternytt yrkande, om hvilket utskottets betänkande icke bade någonting att förmäla, att nemligen 1815 års flagga med dåvarande eller annat unionstecken måtte åter påbjudas. Ir Brakel vile gerna understödja detta tilläggs inflickande om det ginge an; men eljest nöjde han sig med den antydan om missnovjet med flaggan, hvilken förekom i grefve Sparres skrifvelseförslag. Slutligen framställde hr RB. TT. Cederschioid den anhållan, att de båda nya förslagen måtte tå hvila på bordet till nästa plenum, på det man icke i ett så grannlaga åmne måtte antaga ett förslag, som man hört blott en gång uppläsas. I denna begäran instämde trib. W. F. Tersmeden, med tillfogande at den önskan, att äfven expeditionsutskottets förslag måtte blifva hvilande. Hr Cederschiöld uppträdde derpå ånyo och gat tillkänna, att om ärendet tilläfventyrs fordrade stor skyndsamhet, nöjde han sig med att anhålla, att sakens vidare behandling måtte uppskjutas till det på aftonen utlysta plenum. Hr Printzenskjold åver förklarade sig anse saken så brådskaude, att han hellre antoge vilket som helst af de föreslagna alternativerna, än att ett uppskot skulie ega rum. Då emellertid äfven hr Carlheiw-Gyllenskjöld förenade sig i anhållan om bordläggning, blef detta bifallet, och beslut fattadt, att ärendet skulle sättas främst på föredragningslistan i nästa plenum. Friberre Sprengtporten gaf tillkänna att som han ogillat mouverna till ekonvumi-utskottets betänkande och icke ansåg sig kunna inlåta sig i diskussion om några uteslutningar af hvad der förekom, så athöll han sig trån deltagande i ståndets beslut angåends skritvelsen. Häri instämde hr G. Montgomery. För de tre ofrälse stånden voro plena anslagna till olika tider på e. m., tydligen i och för skrifvelseförslagets justering. Som förslaget emellertid stannat på riddarhuset, kunde någon föredragning deraf i de andra stånden ej ifrågakomma. Rikets Ständer förehade i plera d. 24 d:s förslaget till författning angående mond, dråp och annan misshandel. Första paragrafen i nämnde förslag har af adeln och presteståndet blifvit antagen sådan den var i K. M:ts proposition, d. v. s. med undanrödjande at utskottets tillsats, genom hvilken domaren skulle kunna, under synnerligen mildrande omständigheter, döma mördare till lifstidsarbete i stället för till döden. Af borgareoch bondestånden blef paragrafen godkänd med det af utskottet gjorda tillägg. — Borgareståndet har absolverat hela betänkandet. Atfdelningen om envig blef bland annat till utskottet återremitterad. Bondeståndet har antagit atdelningarne om mord och dråp, samt om såramål och ringare misshandel. Kröningshögtidligheterna. Norska general-postdirektionen skall i slutet af nästa mänad låta ett ångfartyg afgå direkte till Stockholm med platser för de omkring 50 personer, som skola från Norge iufinna sig vid konungens kröning. Skogsskötsel. Äfven i Norge har man börjat allumera uppmärksamma den viguiga frågan om skogarnes vård, och regeringen har i dessa dagar till Storthmget atlåtit en proposiion om erhållandet at medel till ett rätt ordnande af skogshushållningen. — Då man ser, huru här i vårt land skogarne lemnas vind för våg, huru yxan alltjemt får oforbindrad göra sina hemska luckor i våra parker, uian att ännu någon allvarlig åtgärd blifvit v.dtagen, att forhindra plundri: gen, måste man n.dslagen cch med ledsnad beklaga vårt gamla Thule. Vi ha ett skogsinstitut, vi ha en!