— Man emottager ej någon borgen för sådana brott som mord! genmälte agenterna. Vid ordet mord utstötte Sideler en djup suck och föll tillbaka i stolen. Allt hans fysiska mod hade öfvergifvit honom; han var svag och undergifven som ett barn. — Slutligen dithän! mumlade han. För hans svaghets skull biföllo agenterna att lemna honom några ögonblicks lugn och hvila, innan de förde honom med sig till London. Redan denna natt låg han i Newgate. — Mördare! utbrast Ralph, då han såg den gamle stiga upp i vagnen, som skulle föra honom till fängelset. Jag kunde just tro någonting sådant! jag är särdeles belåten med att Joe icke öfverlemnat honom åt råttorna; det skall bli mycket roligare att få se honom hänga! Hvilken högtidsdag då för Mortlake! Elworthy berättade nu för Joe Beans allt hvad som förefallit under hans möte med kapten Eltons fordne betjent. — Det är således för mordförsök på er, som Sideler blifvit arresterad ? utbrast den unge mannen. Notarien jakade. -— Jag trodde det var för mord på sir William Mowbray. — Nej; huru starka mina misstankar än äro, har jag likväl ännu icke några bevis. (Forts.)