Göteborgsposten – 23 mars 1860, sida 3

lHandels-underrättelser. Det synes hafva blifvit ett ganska allmänt an tagande, att skilnaden mellan den förra tullen å trä varor i England och den nu fastställda skulle direkt komma våra svenska producenter och exportörer til godo. Intet är dock orimligare än detta. Den en gelske köparen kommer naturligtvis nu att betal vår vara så mycket lägre som skilnaden mellan d båda tulltarifferna. Den direkta vinsten komme således ej hvarken våra producenter eller exportöre utan helt naturligt den engelske konsumenten til godo. Men den stora och mera indirekta vinst, son mäste tillskyndas Sverige genom tullens nedsättand tör andra länder till Kanadatariffen, är att priset i svenska trävaror kommer att mera närma sig de för de amerikanska koloniernas produkter, hvilke alltid mäste hafva en ökad eftertrågan till följd. Di hittils, som kändt är, produkterna från Eugland: kolonier både genom rikligare tillgång, mindre kost sam och omsorgsfull behandlivg samt läg tull ställ sig till ett pris, med hvilket den bättre och drygar tull dragande svenska varan ej kunnat täfla, ha foljden blitviv den, att kolonialprodukterna användt: till alla sådana arbeten, der man ansett varans qva litet vara af mera underordnad beskaffenhet. Föi arbeten af annat slag hafva dock alltid produktern: från Sverige, Norge, Finland etc. haft sin egentlige bestämmelse. Men derigenom att, som ofvan äl nämndt, skilnaden i priset kommer att minska sig måste äfven begäret att använda det bättre materia let blifva lifligare och således vår export större. Un der innevarande år ser det dock ej så godt ut föi vår trävaruexport. Att man kan få förmycket a det goda, har innevarande års vinter nogsamt ådagalagt. I våra timmerproducerande provinser hafva så stora snömassor fallit, att de, i stället för at! underlätta virkets framskaffande, tvärtom lagt de största hinder i vägen. I det en famn och derutöfver djupa snötäcket har det på många ställen varit omöjligt att ens få reda på det fällda timret, sedan då att framskafta det till vattendragen. Man sätter dock sin förhoppning till, att snön ej plötsligen skall gå i vatten eller de frusna mossarne upptina, utan att i samma mån som drifvorna minskas ett för virkets framskaffande tjenligt väglag skall erhållas. Den bästa och längsta tiden har emellertid gått förlorad och qvantiteten af det virke, som kan framskaffas, antages ej blifva stor. Förråden i exporthamnarne äro ej heller synnerligen stora. Här i Göteborg hade visserligen under förra årets sommar hopat sig rätt stora lager, då exporten till England var så godt som hämmad under den långa tid arbetarestriken i ) Se telegrammet i G.-P:s gårdagsnummer.