Göteborgsposten – 17 mars 1860, sida 1

Några kommentarier öfver Handels-Tidningens senaste föreläsningar i historien. Vårt svar på H. T:s tragikomiska anfall mot vår senaste artikel rörande den norska frågan har gifvit vår ärade yrkesbroder mycket att beställa. Han har icke mindre än trenne särskilta gånger dragit i härnad mot detta genmäle; men att något annat än spalt fyllnad derigenom vunnits, ha vi all anledning att betvifia. I den första arukeln förekommer åtskilliga yttringar af vår vederparts berserkalynne, som visserligen kunna ega ett visst psykologiskt intresse för lugna observatörer men som icke torde tjena till att befästa hans anseende som publicist. Dessa hade förmodligen blifvit mindre stötande om han, liksom vi, tagit hvad som passerat lugnt och sofvi på saken. Måhända hade detta också haf till följd att man sluppit inhemta H. T:s hi storico-politiska vishet i flera repriser. I de senare uppsatserna beter vår kollega sig nå got så när som en vanlig civiliserad menni ska i denna vår snöda verld, hvilken fått er dålig sak att försvara, eller, för att tala i der högre stilen, som en drunknande, hvilket griper efter ett halmstrå. denna oförlikneligt myndiga öfversitta reton, hvarigenom H. T. så ofta roat sina lä sare på egen bekostnad också ett sätt at undvika att vara ledsam — lofvar den i der första artikeln att sprida ljus öfver frågan ådagalägga sin egen och sina källors kompe tens och att afgöra den samt bevisa vår obekant skap med historien. Dessa storståtliga löftet