Göteborgsposten – 16 mars 1860, sida 3

Handels-underrättelser. Utlandets Fondsbörser lida fortfarande af dei allmänna misströstan, som synes vara ett ound vikligt bihang till kejsar Napoleons styrelse, äfven di alla förhållanden borde mana till en politik, genon hvilken förtroendet skulle återvända och handeln behot och rättigheter blifva bättre respekterade. Sa voyiska frågan och Napoleons genom skiftningarne så oklara politik i densamma taga i första rummet al las uppmärksamhet i anspråk. Dernäst har nästa hvarje stat en brännande fråga, som i hög grad å drager sig affärsmannens uppmärksamhet: Englanq budgetfrågan, Frankrike gemensamt med Englant tullfrågorna, Österrike finanserna och nya låns upp tagande, Ryssland de allmänna reformerna 0. 8. Vv. hvadan man ej bör undra på, att handeln är tryck och spekulationen, om ej just alldeles modlös, dock afvaktande hållning. Hvad Frankrike vidkommer tor de det vara svårt att afgöra i huru hög grad de fö restående tullreformerna å ena sidan och de ogynn samma politiska förhållandena å den andra inverka på den tilltagande stillheten i förrättningarne, on hvilken franska Bankens senaste öfversigt gifver de mest talande vittnesbörd. Att genomförandet at tull reformerna, hvarmed dock ännu en tid torde kommt att anstå, åtminstone ej skall hindra affärerna at utveckla sig, så vida ej några ledsamma politisk: omständigheter tillstöta, det torde vara utom allt tvif vel. Efter Frankrikes tvåå treåriga väntan på fram tiden under sysslolöshet, är affärsverldens längtan ef ter sysselsättning allt för liflig, att rent ekonomisk: betänkligheter skulle kunna nedslå henne. Detta kar endast de politiska förhållandena, tyvärr, göra. Fö närvarande saknar Fondsbörsen kallelse att taga nå. gon af de politiska eventualiteterna till rättesnöre för sina operationer och deraf kan man förklara den om: ständigheten, att någon större Baisse ej visat sig på samma gång fastheten vikit från marknaden. Noteringarne för Fonds hafva sålunda ej undergått någon anmärkningsvärd förändring, och 3 2 Rentes, hvilka kunna anses såsom index för andra papper, slutade till samma notering i Lördags som vid veckans början, eller 67,90. — Inhemtandet af åtskilliga af sista tidens diplomatiska aktstycken hafva äfven ökat misströstan i politiskt afseende på Londons Fondsbörs och gjort densamma ganska flau. Man anser den närvarande ställningen vara mer än vanligt ogynnsam. Likväl hafva Fonderna ej fallit, men härtill hafva en mängd andra orsaker likväl bidragit, isynnerhet de redan i kraft trädda tullnedsättningarne, hvilka börjat gifva en anstöt åt affärerna. Fondsspekulationen har visat sig lifligast för indiska rupeepapper, hvilka under veckan stigit till 9913 å 3 för 5 20:s, och 1053 å 3 för 519268. Begäret för dessa papper torde dock få tillskrifvas den omständigheten, att dylika uppköpts för remiss till Bombay såsom billigare att sända än silfver. Consols hafva oaktadt flauheten något höjt sig, ty de noterades 943 vid veckans början och 94; vid dess slut. — Äfven börsen i Berlin har icke varit gynnsamt stämd. Noteringarne från Wien bestämde genast låga kurser för Österrikiska papper och i och med detsamma var tendensen för andra länders gifven. Detta besynnerliga förhållande visar sig nu oupphörligt på Berlins Börs, och affärsmännen kunna ej emancipera sig derifrån, oaktadt intet skäl finnes, hvarföre Wienerkursen skulle inverka på icke -österrikiska papper. Några speciela orsaker för flauheten på Wienerbörsen kunna visserligen ej uppgifvas; den torde dock närmast varit föranledd af Cavours sista not, ehuru naturligtvis de allmänna politiska förhållandena jemte rustningarne i såväl Österrike och Frankrike som Italien äro de fjettrar, hvilka, i förening med det finansiela tillståndet, förtrycka företagsamheten. — Äfven på Hamburgs Börs har omsättningen under veckan varit ringa och stämningen matt, synnerligast för österrikiska effekter. Londons penningemarknad har under förra veckan visat sig ganska villig till diskonto efter 3192 för goda vexlar och 3 å 42 för Fonds, allt efter beskaffenheten, till hvilket pris dock penningar äro afgjordt mindre efterfrågade. Silfver i stänger noteras fortfarande 5 sh. 24 d. pr uns; piaster äro 4 d. lägre. Tillförseln at ädla metaller börjar återtaga sina vanliga dimensioner, synnerligast från Australien. Enligt senaste underrättelserna från New-York var kursen der för 60 dagars vexlar på London 1092, hvilken notering, med fästadt afseende på de båda ländernas myntfot, visar att kursen är emot England. Men om man inberäknar kostnaderna för transport och skilnaden i diskontot, erbjuder den nuvarande räntan ingen vinst af guldförsändningar mellan England och Amerika. Sådana hafva dock ej alld-les uteblifvit — Enligt sista uppgiften från Englands Bank (af d. 7 d:s) var metalliska kassan 15,220,193 och hade således under veckan ökats med 49.172 : notcirku