Göteborgsposten – 13 mars 1860, sida 3

IH varjehanda. Schillers son, som var öfverjägmästare och en äkta skogens son, yttrade en gång om sin store fa-I der: ,Min far är nog en klok man, men på träslaIgen förstår han sig icke, ty eljest hade han ej skrifvit i ,Die Glocke: ,Nehmet Holz vom Fichtenstamme, hvilket ju är det sämsta af alla träslag. Strid med vargar hör nu till ordningen för dagen. Nyligen har en bonde bestått en dylik nära invid Strengnäs. Bonden skulle från stadsskogen föra ett lass ved till staden, och var just i god lunk på vägen, då en varg plötsligt presenterar sig och gifver genom de tydligaste åtbörder bonden åtskilliga smickrande häntydelser på att han väl fodrat sin häst under vintern. För att riktigt från alla håll J taga den läckra steken i betraktande, gjorde hr gråIben åtskilliga saltomortaler öfver hästen, hvilka för T hvarje gång stäfjades af ett väl slungadt vedträ. Under fortsatta anfall från vargens sida och försvar från bondens, kom den senare ändtligen så nära staden, att hr gråben fann hästen hafva förlorat betydligt i aptitligt utseende, och han lommade derföre af att pröfva sin smak på annat håll. Bonden var sålledes i säkerhet med sin häst, men af vedlasset hade han blott qvar ett enda trä; de öfriga hade ett i sender under frammarschen blifvit kastade efter vargen och lågo nu spridda på en sträcka af en fjerdingsväg. Furst Bariatinski i Kaukasus. Ungefär midt i den landsträcka, som skiljer Svarta och Kaspiska hafven går en stor rysk militärväg genom kaukasiens berg från Stawropol till Tifis. På den östliga sidan af denna väg upprinner Terekfloden, som först flyter mot norr, men derefter gör en böjning mot öster och faller ut i Kaspiska hafvet. Vesterut, men på längre afstånd från denna väg, ligger Kubanflodens källor. Denna flod begynner likaledes sitt lopp i norr, vänder sig derefter åt vester och utfaller slutligen genom flera mynningar i Asowska sjön samt Svarta hafvet. Af dessa två floder bildas den 8 k. kaukasiska linien, en af kosackposter och fästningar öfverhopad sträcka, hvars östra del i de ryska berättelserna kallas den venstra, då deremot den vestra delen betecknas såsom den högra sidan. Under hela striden i Kaukasus har den venstra sidan varit den vigtigaste och farligaste. Innevånarne här, hvilka i allmänhet innefattas under det gemensamma namnet Lesghierer, hade nemligen i Schamyl funnit en i alla hänseenden utmärkt anförare, då deremot de stammar, som bo på högra sidan, de egentlige Tscherkasserna, helt och hållet saknade cen höfding, som kunde hålla dem tillsammans och leda dem. Furst Bariatinski kom såsom mycket ung till hären i Kaukasus, der han städse användes på venstra sidan. Här tillkämpade han sig sitt berömda namn, uppnådde gradvis allt högre och högre militärisk rang och erhöll redan såsom ung man titeln af kejserlig Generaladjutant. Hans krigsära är liksom sammanväxt med striderna derstädes; när man omtalar dem, uppräknar man äfven de vigtigaste händelserna i hans lif. Då furst Woronzow kom till Kaukasus, utnämde han Bariatinski till sin statschef. De blodiga fäktningar, som derefter följde, bragte väl icke striden till afgörande, men de ryska krigsrörelserna leddes nu efter en bestämd plan, som säkert, om och långsamt, måste föra till bergstammarnes underkufvande. Hären trängde fram på fiendens grund, byggde fästningar, anlade vägar och nedhögg skogarne på begge sidor derom. På detta sätt vunnos hvart år nya stödjeyu