synnerlig förändring, med undantag af Brasiliansk kaffe, för hvilket priset uppgått något i anledning a underrättelser från utlandet. Vexelmarknaden var i dag något lifligare än förr: börsdagen; på långa papper var ganska liten till gång, hvilket förorsakade att kursen å denna sich höjde sig något. Penningeställningen fortfar att va ra jemn. Börspriser i Stockholm den 9 Mars (in loco). Hve te 18 å 22 rdr; råg 1234 å 13!5 rdr; korn 11 a 112 rdr; hafre 8 å 9 rdr (i alla dessa artiklar knapp till. försel, men ferm afsättning till högre pris); ärter 15 å 17 rdr (nominella); bränvin, ny tillverkning, 1: 35 öre (omsatt och fast); äldre tillverkning 1: 36 Öre (omsatt och fast). På leverans: Råg pr 15 Juni 13: 65 å 13: 75 öre (köpare och säljare); korn pr 15 Juni 12!, (säljare); ränvin pr 15 Juni 1: 28 öre (omsatt); pr Juni 1:32 öre (noter. och stilla); pr Juli 1: 35 öre (noter. och stilla); pr Aug. 1: 36!2 öre (noter. och stilla). Kaffe, Brasilianskt, 59 å 62 öre pr f2Z. (fast pris, jemn omsättning); Java 63 å 70 öre pr Z. (stilla). Socker, Raffinad, 48 öre; Pernambucco Terres, 42 öre pr fZ. Arrac, ordin. Bat., efter qvalitet, 2: 50 å 2: 75 öre pr kanna. Talg, Rysk, hvit, 94 rdr pr 1 122; Rysk, gul, 8!4 rdr pr 14. Tjära 12, å 13 rdr 7 I pr t:a (fast pris, med litet lager). Salt 3!, å 4 rdr -I pr t:a. Pottaska 4 rdr pr 12. (P.-T.) Hamburg d. 9 Mars. Hvete in loco stilla, ab Jutlandet fast men äfvenledes stilla. Råg in loco stilla, 83 44.s ab Königsberg pr våren hålles i 76 Zz, Il endast i enstaka fall 754 Az. Rofolja pr Maj 24 1 2748 14 fö, pr Oktober 26 ZX 6 3. Kaffe oföränI dradt vid ringa omsättning. — Obs. Kursnoteringarne på Svenska obligationer lika med gårdagens. London d. 6 Mars (fr. Herrar Suse Sibeth). Handelsfördraget mellan England och Frankrike, och I financiella mått och steg, som med anledning deraf I vidtagits, äro äfven för andra länder afstor vigt. Detaljerna af detta fördrag äro redan allmänt bekanta; följande framställning häntyder endast på några dermed i sammanhang stående omständigheter. Den 21 Juli år 1859 framkastades i Parlamentet den frågan, huruvida det ej vore rätt att tullen å franska viner nedsattes, och man föreslog att underhandla med fransyska regeringen angående denna sak. Lord Palmerston, premierminister, och Lord John Russel, utrikes-ministern, förklarade sig bestämdt emot en dylik underhandling, och öfverensstämde derutinnan, att, enligt fribandelns id och erkända principer, en lättnad af detta slag ej vore af nödvändigheten betingad, och att erfarenheten lärt, det den måste och skulle försiggå till fördel för det land, som medgifvit densamma. Inom loppet af sex månader härefter, och just vid den tiden då Frankrikes kejsare dekreterade införlifvandet af en landsträcka, hvilken ej kunde hafva annat värde än det för en eröfrare vigtiga, och härigenom för alltid sökte bana sina härar fritt tillträde till Nord-Italiens slätter, — skådeplatsen för så många blodsutgjutelser i gamla och nya tider, — visade det sig, att underhandlingar blifvit inledda om en på ömsesidiga fördelar grundad handelstraktat, hvilka ledt till densammas atslutande och utvexling under sistlidne månad. Bestämmelserna i denna traktat, rörande hvilka franske kejsaren i sitt trontal låtit förstå, att han ingått på desamma, i strid emot den allmänna meningen ba af detta lands regering under otillfredsställande förevänningar så länge som möjligt förhemligats, och diskuteras ännu i parlamentet, utan att man gifvit sig tid att moget öfverlägga desamma. Då de stå i en intim förening med finansbudgeten, hvilken snart maste afgöras, och då frågan om parlamentets sanktion i sjelfva verket endast är af for mell natur, i det afslutandet af traktater är ett af kronans prerogativer, och då partier af stort inflytande äro vunna för bådadera, nemligen våra flesta manufakturoch fabriksdistrikter, der man ock har att söka kärnan at vårt utopiska fredsparti, hvilket tycks vänta på det tusenåriga riket, och hoppas att genom finansiella svårigheter sätta nationen ur stånd att föra krig, så är det väl intet tvifvel underkastadt att båda, såväl traktaten som budgeten, med obetydliga modifikationer, snart komma att vinna laga kraft. Om då resultaten af fördraget blifya så välsignelsebringande, som vår finansministers fantasirika beredvillighet utlofvar — skall erfarenheten lära oss; och dyrt får ministern plikta, om resultaten i en tramtid ej visa sig mera tillfredsställande, än hvad som varit fallet med hans förra administration. Derefter förtjenar att tagas i betraktande, att genom den tioåriga varaktighet hvarpå traktaten är afslutad, en återgång innan förloppet af denna tid, till och med om en uppenbar nackdel visar sig, ej är möjlig. Förhöjningen af den tryckande och erkändt orättvisa fördelningen af inkomstskatten, hvilken af sjelfva skattkammarskansleren betecknas såsom den mest demoraliserande af alla taxor, bibehållandet af krigstullarne på Socker och The, de vigtigaste konsumtionsartiklarne för de lägre klasserna, under det att lyxartiklar äro tullfria, äro ej heller egnade att tillfredsställa och lugna folket. Den tillämnade stämpeltaxan från 1 d till 3 d på hvarje, äfven den obetydligaste affär som erfordrar skriftlig uppgörelse, kommer äfven att leda till otaliga hinder och trakasserier i kolonialvarumarknaden. Taxan på hvarje importeradt och exporteradt kolly är icke allenast ett förnyande af den för mer in 30 år sedan förkastade utförseltullen på brittiska Manutakturvaror, utan äfven en transitoimpost, en afgift som strider emot alla förnuftiga handelsprinciper, och som aldrig tillförne varit tåld här i landet. Då tullnedsättningen och tullfriheten för de importartiklar som innefattas uti handelsfördraget här senast träda i kraft, på andra sidan Kanalen derenot först komma att tillämpas sedan erfarenheten vitvit vid handen hvilka tördelar som deraf kunna lragas, så torde detta till en början ej blifva utan fördelaktiga följder för detta lands valutor, och åstadkomma en ytterligare minskning af Bullionen för eu-)h opeiska kontinenten; till Indien var exporten härafu inder de senaste dagarne ej stor. — AA Me A AA mm mm me es rm Kb JR SS mt mc —Mm forsla