Göteborgsposten – 12 mars 1860, sida 2

täta besök hos öfversten, som höll sig hela timmar instängd med honom i biblioteket. Men som hon cj hade något bevis på deras claka afsigter, nödgades hon tiga. Dagen före afresan var slutligen inne; och efter en angenäm färd i vagn anlände de till Cromwell-House. Ellen frapperades af dess antika yttre och ensliga läge. Ehuru cj så stort och praktfullt som Carrow, påminte detta ställe henne dock om den fordna boningen; våningarne voro lika stora, rummen lika möblerade, samt korridorerna lika stora och dystra. Bakom byggningen låg en trädgård, i hvars midt fanns en paviljong. Trädgården var erdast genom cn å skild från stora vägen. I trädgården låg en öppen plats omgifven af idegranar, hvilkas täta grenar hindrade solstrålarne och sjelfva vinden att tränga igenom; knappast en vindkåre hittade vägen dit. På detta afligsne ställe promenerade hon helst; hon påminte sig der det förflutna och hängaf sig der åt framtidens förhoppningar. Då Ellen sent på aftonen ett par dagar efter sin ankomst gick af och an i en af de ensliga allerna, stördes hon plötsligen i sina drömmar af ett buller bland grenarne. Hon blef rädd och ville fly undan; men Miran-Hafaz låg för hennes fötter, innan hon ännu hunnit komma bort.