Rättegångsoch Polissaker. Måndagen den 13 dennes hade drängen Niclas Andersson från Almedahl insatt sin till staden medhafda häst med släda å gården till Stadshuset vid Gustaf Adolfs torg, medan han sjelf bortgått i ett ärende. Hästen hade emellertid under tiden blifvit skrämd af ljudet från hvisselpipan å ett jernvägslokomotiv och sprungit ut från gården och vidare ut på torget, der slädan blifvit genom hästens hastiga framfart kastad mot de omkring Gustaf Adolfs byst varande jernlänkar, af hvilka en blifvit afsliten från fästet i stenpollaren och derifrån hästen med släden efter sig i häftigt språng fortsatt vägen fram öfver torget åt Börsen, der i hörnet at Östra Hamngatan hustru Amalia Arfvidsson, bärande ett par vattenämbare, blifvit af hästen omullsprungen och dervid så svårt skadad att hon genast afförts till sjukhuset. Förhör härom anställdes i Poliskammaren sistl. Thorsdag i närvaro af vederbörande åklagare och ofvannämnde drängen Niclas Andersson, som erkände sin förseelse att vid tillfället hafva lemnat hästen utan tillsyn och utan att binda honom; hvarjemte hustru Amalia Arfvidssons man månadskarlen Johan Arfvidsson var tillstädes och företedde läkarebetyg öfver, att bemälta Amalia Artvidsson vid olyckstillfället fått sitt högra nyckelben afbrutet och dessutom fyra djupgående sår å högra armen, samt att,i händelse läkning af benbrottet blifver möjlig, dertill komme att åtgå en tid af minst 6 å 8 veckor; fordrande mannen ersättning för hustruns lidande och för den tid hans hustru i följd af den erhållna skadan kommer att vara sängliggande och oförmögen till arbete. Poliskåmmaren, som förklarade Niclas Andersson saker till ansvar för att på ofvannämnda sätt hafva lemnat häst med åkdon utan tillsyn, remitterade målet, i afseende å det ansvar och den ersättning som Niclas Andersson för sin berörda förseelse kan komma att ådömas, till stadens Rådhusrätt, der målet alltså kommer att slutligen pröfvas. Båtkarlen Johan August Svensson har varit i Poliskammaren under åtal för att han den 1 dennes på eftermiddagen, å Landsvägsgatan i Westra Haga, uti rusigt tillstånd, hafva öfverfallit och slagit Båtkarlen Wilhelm Svartz. Vid de härom företagna förhör erkände Svensson att han tilldelat Svartz några slag, men uppgaf, att sådant skett under det Svensson velat freda sig från Svartz, som sökt gräl med Svensson och flera gånger gått honom in på lifvet med hotelser att klappa om Svensson, samt, bland annat, dragit upp en knif, med hvilken Svartz hviftat omkring sig och yttrat afsigt att skära halsen af en förbispringande hund, hvilket Svensson dock afstyrt och derefter gått ifrån Svartz, till sin bostad, dit Svartz efterföljt och ofredat Svensson med otidigheter, hvarföre Svensson slutligen blifvit arg och tilldelat Svartz för hans kittslighet några slag, och erkände Svensson jemväl att han vid tillfället varit öfverlastad af starka drycker. De i målet hörde vittnen betygade att de utanför Svenssons bostad sett Svensson och Svartz gräla sins emellan och att de slutligen fattat tag uti hvarandra, dervid de båda två omkullfallit och liggande å gatan kringklappat hvarandra på bästa sätt och derunder vittnena sett Svensson tilldela Svartz, som varit ytterst vild och oregerlig, två örfilar och tre sparkningar, hvarefter vittnena slutligen skiljt slagskämparne från hvarandra. Poliskammaren fällde Svensson att böta för fylleri 5 rdr, två örfilar och tre sparkningar 3 rdr 75 öre och för vägafridsbrott 20 rdr allt rmt, eller att, i brist af tillgång till böterna, i stället undergå 16 dagars fängelse vid vatten och bröd. — I Poliskammaren hafva under de senare dagarne följande personer blifvit fällde att för innehafvande af origtige befunne betsman och kannemått böta 5 rdr rmt, nemligen: Torparen Anders Pettersson från Walda socken i Hallands län, Smörhandlalaren Abraham Andersson från Rindö härad, Enkan Anna Jonsson i Redbergslid, Hustrun Betty Anders