Göteborgsposten – 11 februari 1860, sida 2

JAI Vålet RiliR by CEUD ARICSAR AACSOUVOLIL TI UM, MV VS blott slumrade ir till sömn. Hon hade således lefvat under sju efter hvarandra regerande konungar i Sverige. Stor brist. Från Luleå klagas öfver stor brist. Det heter: Bland stadens fattigare befolkning förspörjes allmän klagan öfver nöd och brist på lifsmedel samt saknande af arbetsförtjenst. För öfrigt råder brist på penningar, brist på födoämnen, brist på ved, brist på arbete, brist på kredit och resurser, och man motser en högst betänklig framtid. Norska frågan. Efter hvad man haft all anledning att förmoda, hä de brännämnen, som, rörande norska förhållandena utkastats bland allmänheten, nu börjat bära frukt och ställt tvenne partier mot hvarandra, hvilka å båda sidor skola betrakta det som en principsak, att ej gifva vika för hvarandra, utan envist fasthålla vid sin törutfattade åsigt. Till hvilka konseqvenser denna hetsiga strid skall kunna leda, är ej godt att beräkna, men man kan befara, det de blifva större, än man skulle önska. En, såsom man vet, saken nära stående breftskrifvare till Ostgöta Korrespondenten, hr Ridderstad, låter oss i ett riksdagsbref kasta en hastig blick bakom kulisserna. Han säger nemligen bland annat: sDet är nu allmänt bekant, att H. M. Konungen helt och hållet hängifvit sig åt den meningen, att sanktionera det Norska storthingets beslut. Det är i denna omständighet, hvilken otvilvelakvigt redan tidigt var känd af de mera initierade, som man bör söka nyckeln till det brinnande i frågan, de skarpa motsatserna inom riksstånden, de hotande följderna inom konseljen, samt kastningarne inom en del af pressen. Flere at riksståndens medlemmar hafva äfven åtskilliga gånger varit uppkallade på slottet. Från Riddarhuset — tvenne ledamöter, från Presteståndet — treune och från Borgareståndet två åa tre, hvilka äro ledamöter uti Ekonomiutskottet, samt arbeta på första afdelningen, der ärendet handlägges. Det säges — och med all trovärdighet — att desse skulle fått sig den underrättelsen meddelad, att H. M. Konungens vilja vore, icke blott att hr Dalmans motion skulle förkastas, utan jemväl att ingen åtgärd å rikets ständers sida bör ifrågakomma, rörande detta ärande, samt att Konungen för hvarje fall vore besluten att sanktionera Storthingets åtgärd i endast Norskt statsråd, utan att ens medgifva någon den ringaste inblandning at sima svenska rådgifvare. Ej nog härmed! Förklaringen skall hafva varit ännu bestämdare. Om en skrifvelse afläts från rikets ständer med begäran om sakens behandling i sammansatt svenskt och norskt statsråd eller om uppskof dermed, blefve den enda följden deraf, att de fleste af statsråderne resignerade och ständerna finge då skylla sig sjeltve, att hafva störtat ministeren 0. s. V. Befinner sig frågan nu 1 denna ställning, och hvilket vi ej hatva minsta anledning att betvifla, så stå vi onekligen vid randen af en stor och betydelsefull samhällelig brytning, stor och betydelsefull redan deri, att en ministerkris, helt och hållet föranledd af rent politiska skäl, deraf skulle följa; men ännu större och betydelsefullare till följe deraf, att den monarkiska viljan skulle göra sig gällande -—något, som oss vetterligt, ej egt rum sedan Gustaf IV Adolfs tid — i strid mot konseljen, i strid mot majoriteten inom trenne riksstånd öch i strid mot det allmänna tänkesättet i hela riket. Hvad jag med säkerhet tror mig veta är, att, om beslutet sanktioneras, åtminstone Almqvist, Gripenstedt, De Geer, Malmsten och Hamilton äro deciderade att nedlägga sina embeten. statsutskottets riksgäldsafdelning har, beträffande svdra banans sträckning genom Småland, beslutat sig för s. k. Lagaå-linien, istället för den af K. M. föreslagna östligare riktningen öfver Thenhult till trakten af Nässjö. Beslutet fattades först efter votering och med 8 röster mot 3. Vidare beslöts med 6 röster mot 5, att hela linien Falköping-Jönkoping borde under nästa statsregleringsperiod fullbordas. K. M. hade för arbetena å denna linie endast begärt 1,440,632 rdr. Pa Statsutskottets utgiftsafdelning var d. 6, enligt anmodan, chefen för ingeniörkorpsen, general af Kleen, närvarande för att RN ÅA Tr Arv .