Göteborgsposten – 10 februari 1860, sida 3

tid för hvilka vilja placera sina penningar i Fonds. I alla politiska förhållanden ske de plötsligaste förändringarne gerna vid årets början; i England gifver ofta Parlamentets öppnande anledning till förändringar, hvilka äfven kännas på kontinenten. Det går äfven med nationer som med individer; de börja året med vidunderliga föresatser, och oaktadt dessa snart blifva glömda, inverka de dock så länge de äro nya. Det är äfven om vintern man förbereder företag, hvilka skola utföras vid den vackra årstidens början, och elementerha till allmän nöd eller otillfredsställdhet utvecklas gerna vid denna tid. De politiska förhållandena äro visserligen för ögonblicket ej fullkomligt ostörda, men de äro åtminstone lika goda som vid förra nyårsdagen, och de kunna till och med kallas mera lofvande, alldenstund franska handelstraktaten sedan dess tillkommit. Alla uppgifter om Englands handel ingifva dessutom förtroende. Omsättningarne under Januari månad hafva sålunda vida öfverstigit dem under samma månad i fjol. Men oaktadt dessa yttre symptomer äro gynnsamma, visa sig likväl stora anledningar till farhågor. Bankerna och diskontörerna vraka långa vexlar, Consols hafva på en månad tfallit 2 procent och diskontot höjts inom 14 dagar med 112 20. Detta skulle kunna gifva anledning till stora bekymmer, om man icke med visshet kände orsaken till den närvarande ställningen. Denna har man uteslutande att söka i det stora uppköpet af indiska statspapper, hvilket dock måste vara snart öfvergående. Det höjda diskontot har redan tryckt priserna å dem och uppköpen hafva betydligt minskats. Tillfölje deraf har äfven utförseln at ädla metaller till Indien minskats och penningmarknaden i allmänhet blifvit lugnare. Sista uppgiften öfver Englands Banks ställning (d. 1 Febr.) utvisar att metalliska kassan under senaste 8 dagarne minskats med ej mindre än 616,594 L, hvarigenom densamma blifvit reducerad till 14,942,502 . Under veckan förut hade förrådet af ädla metaller minskats med 325,402 X, hvilket inalles på 14 dagar gör en minskning af 941,966 X, eller ungefär lika mycket som hela metalliska valutan förnärvarande i Svenska Banken. Det må ej synas besynnerligt, att man un. er sådana förhållanden trodde på en ytterligare stegring af diskontot, såmycket snarare som sista höjningen ej egde rum på ett af bankdirektionens ordinarie sammanträden, utan på ett extra. Denna väntan celler fruktan, hvilken hittils ej visat sig hafva några giltiga orsaker, har emellertid gjort hållningen fast på penningmarknaden. Bankerna och enskilda diskontörer vilja blott till sina vanligaste kunder och till dessa blott på korta papper diskontera till 4!2 å 4 2, hvilket närmast föranledts deraf, att Englands Bank vägrat mottaga diskontmäklarnes vexlar och således ej inlät sig på rediskonteringar. Med spänd: otålighet afvaktade man resultatet af bankdirektionens sammanträde d. 1 d:s, emedan man från flera håll hade spått en ytterligare stegring af diskontot. Det är dock fortfarande blott 4 2. Sedan utförseln af ädla metaller något minskat sig, har äfven priset å silfver i stänger fallit från 2 s. 2e d. till 2 s. 2!8 d. pr uns. Under det utförseln var som lifligast började några af de hus i London, hvilka operera med Indien, att dit exportera fint guld ismå stänger, vanligtvis vägande 12 uns och således, efter 84 s. pr uns, i värde af 50 pr stycke. Det säges att desamma gingo till Bombay, för att der efter skedd undersökning stämplas och sättas i omlopp för 500 rupier. Hittils har blott en ringa qvantitet dylika blifvit afsänd; likväl är detta första steget till en verklig guldmyntfot i Indien och såsom sådant förtjent af uppmärksamhet. Af banken köper man omyntadt fint guld för 3 X 18 s. unset och myntadt till 3 17.8. Likväl finna köparne uträkring vid att betala denna skilnad istället för att smälta sovereigns och genom skedning af legeringen erhålla fint guld. Hittils har dock detta icke haft någon afgörande inverkan på Englands guldmarknad, men händelsen är dock att anse som en intressant nyhet och kan måhända, som ofvan är sagdt, gifva anledning till att myntfoten i Indien hädanefter blir guld istället för silfver. Preussiska Banken hade d. 1 d:s en metallisk valuta af 57,881,000 Thir (ökning under månaden 1,758,000 Thir) och en utelöpande sedelstock af 73.097.000 Thilir föknino 2 189 000 Thle) Matta 0