de få en alldeles orimlig åtgång och vi behöfde ännu ett myntverk för att hinna slå mynt af detta slag till en sådan mängd, som motsvarar efterfrågan. Tal. hade sig bekant, att i Hamburg funnes bolag som exporterade silfver till Österrike; dessa åter stode i förbindelse med dylika bolag här på platsen och man skulle få se hur qvickt specierna skulle försvinna. Hr Lilliehöök, C. B., biträdde den föreslagna förändringen, dock med vilkor, att vid de i slutet af 8 förekommands orden: att prägladt silfvermynt etc., skulle orden: så vidt ske kan, insättas mellan orden att och prägladt. Frih. Teremeden, F. W., redogjorde för utskottets resonnemang vid den ftvreslagna förändringens föreslående; fann det at hr Lilliehöök föreslagna tillägget obehofligt, men då det vore fullkomligt oskadligt ville tal. biträda detsamma. Sedan hr Lefren, grefve Liljencrantz, hrr Ehrenhoft, Printzensköld och Åkerman samt grefve Anckarsvärd äfven förklarat sig vilja biträda det af hr Lilliehöök väckta forslag, blef punkten bifallen med det forut omnämnda tillägget. (Forts.)