gubben cen skilling af alla de penningar han försköt honom. Det är ett af skälen, hvarföre han aldrig uttalar detta namn; andra skälet är, att han ej vill tala om hvad godt han gör; han skulle frukta, att man möjligen kunde tro honom vilja skryta. Men hela byn vet, huru Matthew Ashton uppfört sig mot sin gamle väns enka och barn. — Hvad har det blifvit af dem? — Enkan dog af sorg, påstås det, öfver sin omilde son, som blef gift med en rik Hinduiska. Jag har alla hans bref någonstädes. — Gift med en rik Hinduiska! utropade Henry, liksom ett plötsligt ljus gått upp för honom. Lemna mig de der brefven. — Hvad skall du väl göra med dem? — Lemna mig dem blott. Jag föredrager dem framför allt guld som finnes i de aflägse trakter, hvarifrån de kommit. Måhända beror min lycka utaf dem. Fastän förpaktarehustrun ej kunde förklara, huru några bref från en otacksam varelse, som troligen aflidit för flere år sedan, kunde bidraga till hennes Harrys lycka, skyndade hon dock att uppfylla hans begäran. Hon öppnade en gammal byrå, sökte en stund bland en mängd saker, som lågo der huller om buller, och tog fram en gammal brefbundt, som var omslagen med ett