Göteborgsposten – 2 februari 1860, sida 3

Men tel sAv paSstavua TIVIKULTIECK TOP TTAURTIKC, som skall råda hos Savoyens befolkning. I Wien börjar man göra sig alltmera fortrogen med tanken på att ett nytt krig måste föregå den definitiva lösningen af italienska frågan. Piemonts rustningar bevisa äfven, att denna makt icke anser ett nytt krig i Italien för omöjligt. Starka truppmassor, till det mesta fransmän, koncentreras på lombardiska gränsen niot Venedig, och en ligt de senaste underrättelserna har man på Piemontesarnes sida börjat befästa Minciolinien. Arbetena derstädes skola bedrifvas med största ifver. ÖOsterrikarne skicka stora förstärkningar och många kanoner till Venetien, och militärerna säga, att artilleriet skall aftåga till Verona, som på allt upptänkligt sätt förstärkes. För kort tid sedan hade man befallt, att en stor del af de hästar, som tillhörde artilleriet, skulle säljas, men denna order har blifvit återkallad. — Man är i Wien icke belåten med den nya politik, som neapolitanska hofvet inslagit, och har rådt detsamma att intaga en mera reserverad hållning. Neapels konung har ställt sin armå till påfvens förfogande; men hans helighet tyckes hysa betänkligheter öfver att antaga denna hjelp, ty det är säkert att i så fall kyrkostatens territorium skulle blifva skådeplatsen för en blodig strid mellan neapolitanska och sardinska trupper. I Paris talas om att herr Rouher skall draga vig tillbaka ur ministåren för allmänna lysande soire, på hvilken uppförde: ett nytt stycke af Emil Augier Le Joueur de Fläte, hvars offentliga uppförande icke tillåtits at censuren. — Constitutionel, som af omständigheternas makt tvingats att loforda frihandelspolitiken, som han fjorton dagar förut bekämpade med ej mirdre häftighet än ihärdighet, söker nu att på regeringens bekostnad göra sig skadeslös på annat håll. Tidningen har nemligen riktat ett angrepp, fullt af den finaste ironi, mot kejsardömets finansförvaltning och de sjelfberömmande berättelser, i hvilka herr Magne årligen besjunger densammas lysande resultater. Constitutionel påstår nemligen att de Magneska berättelserna, i olikhet med fordna regeringars dokumenter, icke upptaga allmänheten med torra siffror och längtrådiga detaljer, utan endast hålla sig till allmänna saker och derigenom äfven blitva en angenäm läsning för den oinvigda. Den klarhet Constitutionel påpekar som ett utmärkande drag i de Magneska beråättelserna, sammanhänger med denna brist på siffror; den stora allmänheten är dock icke mogen, att nog värdera denna klarhet, och det gifves tillräckligt många, som påstå, att i de Magneska berättelserna blott ett är klart, nemligen att ingen ser klart in i nationens finanser. De elaka tungorna tyckas afven hafva onda ögon. I London begaf sig häromdagen en talrik deputation från City till utrikesministerhotellet, för att till lord John Russel öfverlemna en petition angående parlamentsreformen. Deputationen erhöll till svar, att den ädle lorden led af förkylning och skulle en annan dag mottaga herrarne i sin privatboning. Denna mottagning har nu egt rum, hvarvid lorden bekräftade, att han d. 20 Febr. tänkt framlägga en reformbill. Enligt ett bref från Gibraltar af den 19 Jan. bekräftas ryktena om kejsarens af Marocko fredsförslag alltmera. En den 15:de dennes i Tanger hållen konferens bevistades af Mahomed Ben-Ketib, utrikesminister, och Hamid-A bdallah, kejserlig skattmästare, jemte flere af de europeiska makternas representanter. En dylik konferens skall med det arbeten. — Prins Napoleon gaf i Måndags en snaraste ega rum i Gibraltar. Krigshändel-; sernas gång tyckes göra kejsaren at Marocko mycket bestört. Den framgång, spanska armeen hittills haft, har visat honom, att efter! Tetuans intagande ingenting skall längre kunna uppehålla dess marsch. Man försäkrar, att han är böjd för att ingå på Madriderkabinettets fordringar och medgifva penningersättning. Den spanska hären fortsätter dock alltjemt sina operationer. Handels-underrättolcser.