Göteborgsposten – 28 januari 1860, sida 1

Penningkrisen år 1815. Ur Prof. P. E. Bergfalks förtjenstfulls Bidrag till de under de sista hundrade årer inträffade handelskrisers historia meddela v följande, som utom dess särskilda betydelse för vår stad, just i närvarande tidpunkt ä1 förtjent af stor uppmärksamhet, då man ännv som värst drages med följderna af en liknan: de rubbning i vårt lands kommerciella och ekonomiska förhållanden. Med en, allmänna rörelsens behof vids ofverstigande massa så godt som oinlösbar pappersmynt, och med ett ökadt antal på fel aktig grund bygda kreditinrättningar, gick Sverige 1810 framtiden till mötes. Det hade gränsat till det underbara, om ej vådlige kreditbruk under sådana förhållanden utbilda sig. Då här i detta hänseende ej annat in träffade, än den naturliga följden af de be. gångna misstagen, öfverspekulation i varuoch fastighetshandel, en öfverspekulation, som ytterligare eggades af den tilltällighet, att Sverige vid samma tid blef en temporär nederlagsplats för Storbritanniens handel med en betydlig del af europeiska kontinenten utbildades dylika kreditbruk endast i allt för stort mått; och när den vinstrika kommissionseller mellanhandeln efter en kort tid lika hastigt, som den kommit, försvann, stod farar af en handelskris för dörren. Vid 1815 års riksdag utgjorde den förlägenhet i allmänna rörelsen, hvars verklig: het styrktes genom den 1813 och 1814 in träffade, fruktansvärda tillväxten i utsökningarnas antal, ett hufvudföremål för ständernas öfverläggningar; och innan året 1815