Göteborgsposten – 26 januari 1860, sida 3

Stöld botad genom stöld. En af Frankrikes mest ryktbara författare satte nyligen, på ett af de förnämsta Schweizerierna i Temple, sin nya och dyrbara hatt på ett enstaka stående bord. Då han skulle återtaga den, fann han i dess ställe en dålig utnött hufvudbonad. Han tog saken ganska filosofiskt, uppsteg med obetäckt hufvud i en kabriolett och lät köra sig till sin hattmakare, hvilken var genast färdig att afhjelpa olyckan. Förlusten af en hatt var visserligen för honom ett lappri; men det som ännu mera smärtade den produktive författaren, var att ban samma morgon, emedan hatten var något. för stor, fått det olyckliga infallet att, försatt afhjelpa detta, emellan svettremmen och filten (insticka hela uppränningen till ett skådespel i fem akter, hvarpå han länge arbetat. Vår man, som hade bättre inbillningskraft än minne, bråkade fåfängt att i sin hjerna äterfiana alla de talrika och invecklade kombinationer, som han haft ordnade på papperet. Han funderade ett ögonblick på att genom affischer utlofva en hederlig vedergällning åt tjufven, om denne ville återgifva honom hans utkast; men han afstod från denna plan, emedanihan ansåg sannolikt att värdetlaf det stulna icke skulle motsvara annonskostnaden. Då styrde händelsen några månader senare hans steg till samma kaf, hvarest det obehagliga bytet inträffat. Såsom vanligt satte han sin hatt från sig, litande på den allmänna rättskänslan. L det ögonblick han skulle återtaga hatten för att aflägsna sig, fann han att den enda hatt, som fanns qvar, var en helt annan än hans egen.