Göteborgsposten – 20 januari 1860, sida 3

7 SV) VV YA AM Oe 2 HMM OA 2, -17,177,612 i silfver. Hutvudexporten af silfver som vanligt till Indien och ostligaste Asien; till Bo bay afsändes 1,914,814 , till Madras 12,000 , 2 Kalkutta 2,299,600 , till Shangai 805,590 och It Hongkong 1,411,447 . De senaste uppgifterna fr N Frankrikes bank af d. :3 d:s utvisa att metallis kassan under senaste månaden minskats med 45 m fres, under det portföljen ökat sig med 45!; m fres. Nationalbanken i Wien hade d. 9 d:s en nr tallisk valuta af 80,187,756 fl. (ökning under mån h den 987,093 fl.) och en utelöpande sedelstock 1 446,758,923 fl. (minskad med 7!; mill. fl.) Af d lån, som Ryssland under förra hösten upptog (12,000,000 X äro, enl till London ingångna säk tl underrättelser, allenast 5,400,000 erhållna på ko I tinentens och Londons marknader. i Vid försöken att upptaga det sjunkna ångfart get Royal Charter har man upptäckt ansenliga b drägerier vid tillverkningen af skeppsankare och ke tingar. Hr Charles Blake i New-Castle har med a ledning deraf, enligt uppdrag af en mängd fabrika ter i England och Skottland, kringsändt ett cirkul till alla engelska samt en del utländska hamnar, hvilket han påpekar att nödig uppmärksamhet bi fästas vid att alla ankare och kettingar äro profvac och vederbörligen försedda med intyg att de ega til räcklig styrka. I cirkuläret föreslås äfven att myr digheterna skola i alla större hamnar profva anka och kettingar innan de till bruk antagas, samt a sjöförsäkringssällskaperna borde lemna assurans all nast åt fartyg, som innehafva bevis ötver att en så dan pröfning egt rum. Journal des chemins de fer innehåller någr upplysningar om den förut af oss omtalade entre-a: giften till börsen i Paris, af hvilka följande må med delas: Afgiften blef först föreslagen af handelskam maren i Paris för att motverka den olidliga och d tilltasande trängeln af börsbesökande; man ville der igenom förebygga, dels att förrättningarne hindrade och ofta omöjliggjordes, dels att de små kapitali sterna satte hela sin egendom på spel och slutligei att de många nyfikna aflägsnades. I sådant afse ende måste införandet af entrå-afgiften högeligei gillas, då den hade för afsigt att upprätthålla ord ningen samt ett moraliskt godt syfte. Dessutom va det naturligtvis önskvärdt att börsen, som hittills va rit en ofruktbar egendom för kommunen, skulle kom ma stadens budget till hjelp, då alla andra offentlig: platser och lokaler för handel voro belagda med af gifter. Den nya afgiften har också under de tre å den uppburits, fullkomligt uppfyllt sitt ändamål ehuru den naturligtvis ej varit till allas belåtenhet Börsen är visserligen nu mindre besökt än förut, mer ändock komma vissa dagar så många personer dit att lokalen är öfverfylld. Utan att generas af trängsel kunna omkring 4,000 personer rymmas der, men på lifliga dagar är det icke sällsynt att der röra sig 4,500 personer. Sällan går antalet under 3,500 personer, och detta allenast under sommaren. Dessutom visar antalet af de uttagna biljetterna en ökning: så uttogos under första året efter afgiftens införande (1857) 1,010,148 biljetter, under 1858 steg antalet till 1,027,195 st., och trots de ogynnsamma förhållandena torde det under år 1859 ej gå under 1,060,000 st. Trots detta framhåller tidningen det barocka i att på en plats sådan som Paris beskatta kapitalernas omsättning på detta sätt, eller, hvad som är ännu värre, hindra omsättningen genom att utestänga börsbesökande. Af de fasta börsbesökande äro icke mindre än 1,500 vexelagenter och deras medhjelpare samt omkring 700 kunna räknas till obehöriga mellanhandlande, hvarefter antalet af frivilliga börsbesökande ej blir särdeles stort. Kan man nu vänta, frågar tidningen, att börsen i Paris med en så ringa freqvens skall kunna uppfylla sin vigtiga uppgift som centralplats för Frankrike och till en del för hela Europa. Det är en sanning, som aj kan kullkastas, att allt som besvärar omsättningen af kapital, icke allenast är skadligt för börsen, utan äfven för samhällets hela industriella och sociala välfärd, då den offentliga krediten skadas. Afsiften har emellertid under år 1859 knappast öfverstigit 700,000 fres, neml. 390,000 tres för 2,600 abonenter å 150 fres och omkring 300,000 fres för icke;bonnenter. Men om äfven en million inflöte om ret, skulle dock detta icke vara af någon betydelse ör en stad sådan sow Paris, hvilken har en budget vå 100 mill. Underhandlingar äro emellertid inledda nellan stadens prefekt och vexelagenternas syndikat m entreens borttagande mot erläggandet af en viss rlig summa. Syndikatet skall vara villigt att beala ända till 1 million fres, men kommunen har nnu större fordringar. Enligt öfversigterna öfver silkeshandeln i Lyons nder förra året erfar man att kriget i Italien högst tat minclat lancyumftfinanan aAarh att urionena wvAraA vid