I varjehanda. j Bref från en inspektor. Högädle Herr Brukspatron! Medelst mitt bens bräckliga tillstånd, som tagit svullnad och slagit åt hutvudetsom blifvit myc: ket tjockt så att jag ej kan taga någon stöfvel på, fördenskull nödgas jag vara mycket kort i min skrifvelse och kan ej infinna mig j person, som gunstbenäget torde ursäktas. Högaktningsfullt L. Nn. Felbhattens uppfinning. Herr Botta, son till en af professorerna vid Akademien i Caen, en oförvägen resande och känd archeolog, en af dem som upptäckte Ninivehs ruifier, företog en resa till Kina och uppehöll sig någon tid i Kanton. Detta var på våren år 1830. Han begagnade en kastorhatt af europeisk modell, vid hvilken han fästat sig så myc ket att han ogerna ville utbyta densamma emot en annan. Men när den blef utsliten gick han till en kinesisk hattmakare och uppdrog åt honom att göra en dylik. Hactmakaren skred till verket och lemnade herr Botta efter några dagars förlopp en batt af den begärda formen, icke af kastor, utan af ett mycket fint och glänsande ämne. Vid sin återkomst till Frankrike medförde herr Botta detta bevis på kinesiskt konstnärsskap; han önskade få hatten reparerad och lemnade den derföre åt en hattmakare som noga undersökte densamma och bief alldeles förtjust i detta för honom helt och hållet nya fa brikat. En kort tid derefter kommo de nuvarande silkeshattarne i bruk. Hattmakaren tog patent på uppfinningen och förvärfvade sig stor förmögenhe derpå men förteg visligen sin skuld till den kinesi ske hattmakaren, hvilken i det han sökte efter ett äm ne motsvarande kastoren, som han ej kunde anskaf fa, ersatte det med silke, hvilket nu allmänt utgö den yttre betäckningen på våra moderna hattar. V anse oss skyldiga att, fastän något sent, ätergäld: Kinesen den ära som honom med rätta tillkommer