Göteborgsposten – 2 januari 1860, sida 2

upptäcka något spår af sin trolöse vän, sin vanärade hustru och sitt bortröfvade barn. Uttröttad af detta förföljande och med döden i hjertat återvände sir William Mowbray slutligen till England och drog sig tillbaka till sitt ensliga Carrow. Till sina vänners stora förvåning, vägrade han vidtaga några flera åtgärder mot sin maka och söka äktenskapsskillnad. Flere ansågo detta komma at svaghet. De misstogo sig. Hans beslut härledde sig från den kännedom han hade om sin hustrus karakter. Han var stolt och misstänksam, och han visste att en tid skulle komma, då hennes brott skulle bli hennes straff. — Hon skall aldrig bli hans maka, sade han. Må hon lefva nedsjunken i beroende af sin förförare och darrande vid hans minsta nyck! När denne mans passion en gång slocknat, när han väl blifvit mätt, när den brottsliga skall känna sig vara för honom en börda, när hvarje timme af hennes. lif skall bli henne ett sekel af förödmjukelse . . . då skall jag vara hämnad! Baroneten fortfor att under flere års förlopp erbjuda stora belöningar åt dem, som kunde skaffa honom tillbaka hans son, men förgäfves. En ogenomtränglig slöja skiljde fadren och barnet, den skymfade maken och den brottsliga hustrun från hvarandra. Den ende, som tycktes böra begagna sig af denna sorgliga händelse, var sir Williams broder,