mellan europeer och infödda. — Sipojernas aflöning? krigstukt och seder. — 17 kap. Middagsbord; God save the king. — Tolken. — Beskrifning öfver Bellary. —Statsfångar. Bazaren; de tre templen. — 18 kap. Kolera morbus. — Sammansvärjningen i Bangolore år 1833. — Protestantiska missionärer. — Engelska soldater och sipojerne. — 19 kap. Nyåret. — Husbonden och tjenaren. — De inföddas giftaslystnad. — Resa från Bellary till Pondichery. — 20 kap. Fortsättning af reseberättelsen. — Zemindaren i Mahal. Thugs frimureri. — 21 kap. Bellore; historiska anteckningar. — Sipojernes sammansvärjning. — 22 kap. Första krigsunderrättelsen. — Aterresan till regimentet, ankomst till lägret. — 23 kap. Kriget mot Kurgs. — Beskrifning öfver Ghauts. — De förnämsta behagen vid krigstjensten i Indien. — Bästa sättet i fält. — 24 kap. Stormningen af Bakh. — Jemförelse emellan sipojer och europeer. — Återblick på indiska armeen; uppror år 1839. — Nyttjanderätten. — 25 kap. Slutet af kriget mot Kurgs. — Rajahn anförtror sig till engelmännens ädelmod och gifver sig på nåd och onåd. — Ankomst till Merkara; beskrifning öfver staden; skildring af Rajaln. — 26 kap. Staten Kurgs blir införlifvad med ostindiska kompagniets gebit. — 55 regimentet uppdrages att beledsaga Rajahn till Bangalore. — Afresa; reseanteckningar. — Seringapatam; breschen; mosken; utfallsporten; Tippo-Sahib och Hyder-Alys grafvar och moskeer. — 23 kap. Ankomst till Bangalore. — Betraktelser öfver indiska armeens rytteri och fotfolk. — Slut på dagboken. Andra Delen. 1 kap. Det anglo-indiska rikets geografiska indelning. — Program till andra delen. — ? kap. Det anglo-indiska rikets närvarande regeringssätt. — 3 kap. Iudiens regering; förvaltningen; finanserne; rättegångsväsendet; polisen. — 4 kap. Inkomsterna. — Grundskatterna; skatterne; monopolier; tullar. — Statsinkomsterna, i medeltal; medeltalet af statsutgifterna. — Statistik öfver finanserna. — 5 kap. Kompagniets förhållande till dess omedelbara undersåtare. — Finnes oafhängiga stater i Hindostan? —Afgahner och birmahner. — Lydfurstarnes indelande i fyra klasser. — Första klassen: Pendjabs beherrskare. — Förstöringen af Rundjet-Singhs och Shere-Singhs familjer. -— Uppresniogar i September 1843. — Närvarande ställningen. -— Frågans lösning. — 6 kap. Fortsättning af första klassen. — Rajahn af Nepaul. — Sikhernes anförare ete. — Den andra klassen: Nizam at Hyderabad; Rajahn af Galioro, uaboben af Oude etc. — 3 kap. Tredje klassen: Rajaherne af Mysore, Satarah, Kochin, Travankor, Judpur, Sauntario. — Den siste Holkar. — Fjerde klassen: De afsatta furstarne. — Emirerne af Scinde. — Berättelse öfver kompagniets allmänna inträngande. — Engelsmännen och emirerne. — 8 kap. Indiens allmänna statistik. — Utsträckning och befolkning. — 9 kap. Militärsystem. — 10 kap. Europeiska sällskapslifvet uti Indien. — De andlige och handtverksståndet. — Europeer, infödde, mahomedaner och hinduer. — 11 kap. Hurudant är Indiens tillstånd i afseende på materielt välbefinnande? — Har det förbättrat sig eller ej under engelska förvaltningen, i jemförelse med de intödde furstarnes, afghahners och mongolers ? — Gifves det någon förhoppning om ett lyckligare tillkommande för Indiens infödda innevånare? — 12 kap. Andra frågan: kan engelska regeringen tillräkna sig någon förtjenst af kristendomens utbredning uti Indien; de inföddes moraliska förbättring ocH utvidgade insigter? Har den i detta land utspridt någon enda at civilisationens välgerningar? Har den ens tagit första steget på denna bana? — 13 kap. Religionens närvarande tillstånd uti Indien. — 14 kap. Fjerde frågan: Ilurudan är grunden för engelska väldet? Har det något att frukta af inre revolutioner och uppresningar? Kan det afvisa ett angrepp utifrån? — 15 kap. Om Rysslands naturliga politik; dess pligter och intressen. — 16 kap. Englands politik; hurudan den varit och skall blifva. — 13 kap. Frankrikes politik. — Slutet.