Göteborgsposten – 10 december 1859, sida 2

Article Image
nternas förhoppningar? — Är det åter någon stieegare, som genom Hand.-Tidn. velat gifa luft åt sin missbe åtenhet öfver förvaltninen af fiskeri-bolagets! angelägenheter, så hade an bordt bevista Bolagsstämman och der be: agna sin goda rätt att uttala sitt klander. Enligt Bolagsordringen är detta bolag estämdt att förbättra, utvidga och uppmuntra fiskerinäringen med beredande åt akeegarne af en fördelaktig räntevinst å det satta kapitalet. För ernåendet af detta ubbla syttemål måste, särdeles i början, ganka stora svårigheter möta. Vi vilja icke bevifla Hand.-Tidn:s uppgift, att det senare reultatet, en fördelaktig vinst, vid Bolagets stifande, föresvälvat mången; men vi måste ock ntaga, att mången i Bolaget ingått med afigt att såsom hufvudsak främja det förra syfemålet, eller fiskerinäringens upphjelpande. Har detta i någon mån vunnits, och derom afva vi ej hört meningarne vara delade, då can ej heller den vändning årets forvaltning agit med skäl betitlas såsom bedröflig. — Hvad Bolaget uträttat till Fiskerinäringens itvidgande och fiskens beredande på ett sundare och varaktigare sätt är ett frö, som säkerligen skall bära sina goda skörd. På Hand.-Tidn:s yttrade tvekan, huru det rätteligen kan förhålla sig med de förluster salteri-idkare detta år i allmänhet antagas hafva lidit, kunna vi väl ej lemna något bestämdt svar, ty vi förmoda att äfven desse affärsmän ej gerna eller frivilligt erkänna ett sådant förhållande; men kalkylen är enkel, ty gifver man 6 rdr för en våla fisk och om blott 5 sådana vålor antagas åtgå för att erhålla ett skeppund klippfisk, så kan man ej utan kännbar förlust sälja skepp:det för 30 rdr. Och för öfrigt är det i handelsverlden en känd sak, att man detta år i Norge på fiskhandeln gjort högst betydliga förluster till följd af de äfven derstädes nedtryckta försäljningsprisen. Hvad saltningsproceduren angår, så innvebär den en så stor förändring i hvad sedan långliga tider varit praktiseradt, att man vil behöfver vinna en bestämd erfarenhet innan någon förändring vidtages; hvarföre också tiden ännu icke torde vara inne att deröfver fälla något afgörande omdöme. Men äfven om saltåtgången varit för stor, så kan utgiften derför, om den ock uppskattas till 1,000 rdr, blott i ringa mån förklara den uppgifna förlusten för året, samt skulle i allt fall drabbat Bolaget, derest, på sätt IL, T. föreslagit, en i saltningen kunnig person från Norge skolat afhemtas och aflönas. Vill man alltså opartiskt bedöma saken, så torde man böra erkänna, att missgynnande konjunkturer här, såsom alltimellanåt sker i hvarje annan affärsgren, verkligen inträffat och vållat det uppkomna deficit. Så vidt vi af Berättelsen kunnat finna har Bolagets Styrelse, i motsats till hvad Hand, Tidn. yttrat, med synnerlig omtanka och uppmärksamhet tillvägagått och hvad vi särskilt hålla Styrelsen räkning för, är dess på mer än ett ställe i Berättelsen uttryckta önskan och afsigt, att Bolagets och Kustens öfrige Salteriidkares intressen måtte knnna förenas till gagn både för dem sjelfva och den fiskeriidkande allmogen. Fiskerlmäringen är hos oss ännu i sin linda och erbjuder ett rikt fält för framtida skördar; men man kommer icke genast till dem; man måste dessförinnan både plöja och så. Vi hoppas att Bolagets verksamhet må vara ett sådant godt utsäde, om äfven kornet till en början faller sig något dyrt, och vi hade önskat, att vår medbroder Hand. Tidn., som äger större förmåga att verka till följd af sin större spridning, jemväl hade vetat att betrakta Bolagets tillgöranden ur sådan, i stället för en merkantil synpunkt Slutligen böra vi icke förtiga hvad dels af Berättelsen inhemtas dels om Bolagsstämmans förlopp blifvit oss meddeladt, eller att de härvarande Direktörerna afsagt sig det dem enligt Instruktionen tillförsäkrade arvode af 500 rdr hvardera samt tillvägabragt den andring i Instruktionen att tills vidare annan ersättning ej kommer att tilldelas Direktionsledamöterna än för de resor de i Bolagets angelägenheter behöfva utföra. Äfven detta handlingssätt å Styrelsens sida synes oss vara ett ytterligare icke så ringa bevis på denna Styrelses oegennyttiga nit för Bolagets bästa, Bohusläns foglar. Dels för att rätta, dels att fullkomna våra i onsdagsnumret meddelade siffror om antalet inom de olika grupperna af här i Bohuslän anträffade foglar, meddela vi foljande oss sedermera tillhandakomna upplysningar: IT hala Sbkandinavion IT RAhudsdän I Rahuslän

10 december 1859, sida 2

Thumbnail