Göteborgsposten – 26 november 1859, sida 2

HalSvecrg CI WICVIO MM BD IV lyft Det UTG Kostnaden för södra stambanans fullbordande är beräknad till 17,688,051 rdr, neml. från Finjasjön till Nässjö 18 mil 11,526,411 rdr, från Nässjö till Thenhult 2,,: mil 1,479,120 rdr, från Thenhult till Jönköping 1!. mil 1,324,000 rdr, från Jönköping till sjön Stråken 3!,, mil 2,532,520 rdr, samt för fullbordande af banan från Stråken till Falköping 826,000 rdr. S:a för begge stambanorras fullbordande 35,247,419 Rdr. Häraf begär Reg. under instundande statsregleringsperiod 25 mill. Rdr, neml. hela erforderliga beloppet för vestra stambanan och 7,440,632 rdr för den södra, hvaraf 6 mill. för banan; fortsättning söderifrån till sjön Salen i Kronobergs län och resten för jernvägsarbetena mellan Falköping och Jönköping. — Som man häraf finner kommer Södra Stambanan att ej allenast genomstryka Jönköping, utan äfven att fortsättas vida östligare än: man efter undersökningarne för 1857 års riksdag hade skäl förmoda. Hvarföre Lagaådalen öfvergifves, motiveras deri enom, att, sedan man först och främst genom närmare undersökningar fått utrönt att banan kunde, utan större lutning än 1 fot på 100, dragas till Jönköping, måste det vara nödvändigt att den jernväg, som i en frams tid troligen kommer utgå från vestra stambanan il Södermanland och fortsättas genom Östergötland, måtte finna en passande anknytningspunkt på södra stambanan, och som en sådan är Nässjö den mest passande. Angående sättet för anskaffandet af medel till utförandet af dessa arbeten föreslås i en annan proposition följande: 1:0 att till till detta ändamål må anvisas 25,000,000 rdr, som skola mot fonderade obligationer för statens räkning upplånas; 2:0 att af dessa 25,000,000 rdr ett belopp af 20,000,000 upptages såsom amorteringslån, stäldt i utländsk myntsort; 3:0 att återstående 5 000,000 upptagas mot statsobligationer på svenska språket och i svenskt mynt, hvilka blifva uppsägbara ä låntagarens, men icke på långifvarens sida och hvarå amortering sker genom uppköp af statsobligationer; 4:0 att af sistnämnda obligationer två olika slag u:gifvas, mellan hvilka låntagaren eger fritt val, hvaraf det ena slaget drager en ränta at 5 proc. och tillhandahålles al pari, samt det andra af 3,,, procent eller 3 rår 65 öre pr 100 rdr och lemnas till en kurs af 80 proc.; 5:0 att, om den inhemska belåningen ej uppgår till beräknade beloppet, riksgäldskontoret skall genom tillfällig upplåning fylla hvad som kan brista; 6:0 att af rikets ständers banks vinstmedel det belopp, som rikets ständer kunna finna för ändamålet disponibelt och som här förslagsvis upptages till 6 millioner rdr, användas.till en reservfond för banken genom uppköp af svenska statsobligationer, samt att deraf ?3 eller förslagsvis 4 mill. nedläggas i sådana obligationer, som i 2:a punkten omförmälas, och !3; eller 2 mill. i det slags obligationer, hvarom mom. 3 och 4 handla; 7:0 att af de medel, som enligt 2:a mom. skola mot obligationer i utländsk myntsort upplånas, ett belopp motsvarande den del af det vid senaste riksdag upptagna statslån å 12,000,000 rdr, hvilken ännu är obetald, utgörande 9,000,000 rdr, skall användas till Iqviderande af detta statslån på de tider, som dertill äro bestämda; 8:0 att dessa statslånefondens medel fortfarande må kunna utlånas och indragningen fördelas i mån af behof och öfriga omständigheter på åren 1860—1863; 9:0 att förvaltningen af statslånefondens medel, hvarå räntan efter 1860 års slut bör blifva lika med den vanliga diskonträntan, må fortfarande besörjas af rikets ständers bank, enligt de föreskrifter, som äro eller blifva meddelade; 10:0 att räntevinsten å denna fond kommer att t llfalla riksgäldskontoret, hvaremot också möjligen små uppkommande förluster, i ötverensstämmelse med hvad som härom redan är bestämdt, skola ersättas af riksgäldskontoret, så att någon minskning i det belopp, som för jernvägsarbetena härifrån påräknas, icke kommer att ega rum. Tulltaxan. Hvad propositionen om ändringar i nu gällande Tulltara vidkommer, inskränka sig dessa blott till några redaktionsändringar och tillägg, hvilka hufvudsakligen afse taxans förtydligande, för att, så vidt möjligt är, förekomma tvist om hennes rätta tillämpning. Bränvinslagstiftningen. Den kgl. propositionen härom innehåller hutvudsakligast följande: Syftemålet med bräuvinslagstiftningen har varit att utbilda tillverkningen till egentlig fabriksrörelse; detta har motverkats genom inskränkningen i tiden för dess utöfvande, en inskränkning, hvilken ej på ett rationalt sätt förekommer en öfverdrifven bränvinsbränning, då den vållar både staten och den enskilde förlust och olägenheter. Bränvinstillverkning i större brännerier bör derföre tillåtas under hela den tid af året, då sådan med största fördel kan bedrifvas, eller under de 7 månadeena Januari—April samt Oktober—-December. En månad blefve dock kortaste tiden för anmälan. De mindre brännerierna skola deremot, såsom hufvudsakligast afsedda för tillgodogörande af ett hemmans egna produkter, ej få bränna längre tid än nu finnes stadgadt. Dessutom skola, sedan det blifvit fullt konstateradt att dessa brännerier tillverka minst dubbelt mot hvad de skatta för, deras afverkningsförmåga för dygn beräknas till 3 gånger pannerymden, då redskap utan mäskvärmare begagnas, samt till 4 gånger pannerymden då mäskvärmare begagnas. Och slutligen, på det superiet genom bränvinets fördyrande må aftaga, bör tillverkningsafgiften utgå med 75 öre för hvarje tillverkad kanna, beräknad i styrka såsom hittills. Norska Apanaget till Kgl. Huset är på följande sätt faststäldt af Storthinget: Konungen 64,000 spd., Enkedrottningarna Desideria och Josefina 16,000 spd. hvardera, hertigen af Östergötland 11,000 spd., hertigen af Dalarne 4,000 spd. (höjes till 6,000 i händelse af giftermål) samt prinsessan Eugenie 2,000 spd. Köping-Hult jernvägen har fr. d. 6 Okt. till d. 2 Nov. (4 veckor) inbringat 17,202 rdr 7 öre, deraf 8,102: 60 för passagerare och 9,099: 47 för gods. Gaslysningen i Örebro. Teckningen för aktier i Örebro gasbolag, som började d. 191 d:s hade dagen derpå om e. m. så fortFe nt aa 4 TT