Göteborgsposten – 15 oktober 1859, sida 2

Från Utlandet. Mordet på grefve Anviti i Parma och den för hvarje dag tilltagande spänningen mellan Tuilerierna och romerska kurian skulle nödvändigt, skyndsammare än man hade väntat, påskynda lösningen af den italienska frågan. Man kunde älven lätt förutse, att den bekl agliga händelsen genast skulle gifva Österrike anledning till tal om intervention. Sådant har ej uteblifvit. Regeringen anser till och med att ordningen numera allenast på detta sätt kan uppehållas, och hon motsätter sig hvarje annan lösning. I en kongress vill hon ej deltaga, såvida man ej förut bestämmer, att de beslut, som vid en sådan komma att fattas, genomföras, antingen befolkningen i Mellan-Italien gillar dem eller ej. Hurn underrättelsen om mordet inverkat på Frankrikes politik, vet man ännu icke. Kejsaren har blott låtit underrätta, att han genast skall hemkalla sin konsul från Parma såvida mördarne ej exemplariskt straffas. Piemontesiska regeringen har äfven tagit tilldragelsen såsom en anledning att fordra, att det provisoriska väldet i Meilan-Italien med snaraste göres slut på, dock ej naturligtvis på det sätt, som Österrike anser vara det enda. Hon har tillställt sitt sändebud i Paris en depesch angående mordet, 1 hvilken hon beklagar händelsen, men tillika förklarar att den ej skulle inträffat såvidå man dragit försorg om, att den nuvarande provisoriska styrelsen hade blifvit aflöst af en ordentlig regering, som mindre varit beroende af massans passioner. I dessa ord ligger till hälften en förebråelse mot Frankrike, hvilken man ej kan anse vara helt och hållet oförtjent. Ur händelsen draga italienska angelägenheternas både vänner och motståndare sina konseqvenser, efter hvars och ens ståndpunkt. Under det moståndarne söka använda det för furstarnes restauration, se vännerna deri ett nytt bevis för nödvändigheten att så skyndsamt som möjligt skaf. fa en sådan lösning af gåtan som motsvarar befolkningarnes önskningar. Hvad sjelfva mordet beträffar, underrättar Daily News privat