Göteborgsposten – 8 oktober 1859, sida 3

ee VO ED vv skall sanktionora preliminärerna i Villafranca, men att öfriga frågor angående italienska angeligenheterna skola hänskjutas till en högre domstols atgörande (en kongress?), så inser man lätt huru sväfvande och obegripligt detta meddelande är. Preliminärerna i Villafranca afhandla alla frågor som röra italienska angelägenheterna: Lombardiets afträdande, furstarnes restauration och bildandet af IHalienska Förbundet. Skulle nu alla dessa frågor afgöras genom fredsfördraget, lyckes icke mycket blifva öfrigt för en kongress. Dock äro utsigterna för en kongress sammanträdande i närvarande ögonblick ännu så klena, alt man miste anse hänskjutandet till en sädan af de svitvande frågorna vara liktydigt med ett uppskjutande på obestämd tid af desammas afgörande. I en korrespondens från Zurich till Courrier du Dimanche, ett blad som fåll en viss trovärdighet genom några lyckliga uppgilter i allt det politiska virrvarret, tros äfven att freden möjligen d. 7 eller 3 d:s skall undertecknas; men föröfrigt Idrar den sakernas ställning på ett h annat sätt än i Patrie. Således skola Österrike och Frankrike hafva insett det farliga uti att utesluta Sardinien från fredsuppgörelsen, uch derföre skall planen om en separatfred mellan allenast de båda stormakterna vara helt och hållet öfvergitven. Men just emedan Nardinien skall deltaga i fredsslutet, är det omöjligt att preliminärerna kunna blifva upptagna i traktaten, och man har derföre, sedan alla försök att förmå kabinettet i Turin till eftergift strandat, blitvit ense om att låta alla omtvistade frågor yvarstå oafgjorda, så att det öfverlemnas till framtida förhandlingar att bestänuna icke allenast huru Mellan-Italiens angelägenheter skola ordnas, utan äfven på hvilka vilkor Lombardiet skall afträdas till Sardinien. Traktaten skulle således ej innehålla något annat, än alt de trenne makterna befinna sig inbördes i fred. En så besynnerlig fred, som låter allt vara vafgjordt på ett sätt, som ger förvirringen en permanent karakter, kan icke blifva af varaktighet. Kongress eller krig ånyo torde blott kunna lösa frågorna. Österrike och Frankrike frukta dock för Englands uppträdande vid en kongress, på hvilken detsamma troligen skulle kämpa för folkens oberoende och derigenom uppmuntra de revolutionära partierna på fastlandet. Hvad som är gjordt i Biarritz för frågans lösning, är ännu en djup hemlighet. Sedan provisoriska regeringen i Toskana nu förklarat att den endast regerar i Viktor Emannels, den valde konungens namn, samt befallt att mynt skola präglas med hans bröst bild, och planterat den savoyiska fanan på Mediceernas gamla palats, så har anslutningen till. Sardinien faktiskt blifvit verkställd. Frågan, den lilla obetydliga, är nu blott att få detta erkändt af stormakterna. J denna afsigt har piemontesiska regeringen utsändt ett memorandum till Frankrike, England, Ryssland och Preussen, i hvilket den söker visa, att föreningen på intet sätt stör den politiska Jemnvigten eller bör kunna oroa stormakterna, då den tvärtom kommer att styrka den monarkiska principen genom att utrota alla anledningar till oroligheter och revolutioner. Vidare visas alt restanration al de förut varande suverinerna allenast kan ske genom Österrikes hjelp, och att sådant blott skulle aerföra det förra tillståndet före krigetiförening med nya förvecklingar. Derföre anropar Piemont stormakterna att gemensamt afvända dessa faror och sanktionera de beslut, hvilka Mellan-Italien fattat. — Det vill nästan synas som Påfven och de fördrifna suverinerna ämnade prötfva sin lycka på egen hand. Hertigen af Modena har 10,000 och storhertigen af Toskana 5,000 soldater till sin disposition; påfliga generalen Kalbermatten, som har 10,000 man under sitt kommando, har afgått till Wien, för att träffa aftal om en angreppsplan. En liten förpostfäktning skall hafva egt rum vid Rimini emellan de påfliga trupperna och Romagnolerna. Garibaldi befinner sig, som bekant är, vid Mellan-Italiens här och är en at anförarne. — Den ryske Kejsaren skall d. 17 d:s inträffa i Warschau, och hans sändebud i Paris, London, Wien och Berlin äro beordrade att samma dag infinna sig derstådes. — De ajournerade spanska Cortes hafva ater öppnats d. 1 d:s. En af de första frågor, som skola förekomma, är konflikten med Marocko. Det berättas nu från Madrid att England förklarat sig icke motsätta sig den marockanska expeditionen, såvida Spanien förpligtar sig att ej göra några eröfringar. — Den serbiska Skuptschinan öppnades d. 22 Sept. i närvaro at furst Milosch ee mm po ee pen mAh dunmmnkRA .