Göteborgsposten – 28 september 1859, sida 2

oo SE nn oo ee ee oe Hjorden utgjordes dels af Cotswoldfår, dels af en kossad race al Cotswoldoch Suttonfår. Den nya förordningen angående utsträckt bergshandtering, upphäfvande förordningen af d. 27 April 1849, är daterad d. 20 innev. mån. och i korthet at följande innehåll: masugnar eller hyttor, stångjernsbruk, manufakturverk och alla andra inrättningar, hvilka afse tillgodogörandet af mineralverkets alster och ej kunna anses såsom handtverkerier, skola hänföras till fabriker och utan imskränkning af tillverkningsbelopp eller arbetsmethod vara underkastade samma stadganden som dessa; dock bör anmälan om anliggningen ske hos Bergsöfverstyrelsen. Vid redan anlagde verk må rörelsen utan särskild anmälan fortsätlas med ofvannämnde friheter. Den skyldighet till blåsning i hytta, som hittills ålagt bergsmansjorden, kommer att upphöra. Hyttelågen blifva ej hädanefter tvungna föreningar, hvadan hyttlotter kunna förvärfvas och innehafvas äfven utan sammanhang med bergsmansjord. Delegare 1 hittils varande hyttelag böra, på kallelse af Bergmästaren, välja sig hyttefogde eller annan bolagsstyrelse och, derest ej annan öfverenskommelse trätfas, såsom bolag bestämma om sina angelägenheter. Skulle man ej komma öfverens i alla punkter, så länder till efterrättelse, all ett mindre antal delegare ej genom audras beslut kan förhindras att emot skälig afgift, som vid tvist bestämmes af domaren, begagna hyttan — att hyttdelegare som ej förenat sig om blåsningen ej är skyldig deri deltaga — att den som qvarstår i hyttelaget i alla händelser är skyldig att efter sin lott deltaga i byggande och underhåll af hyttan med hvad dertill hörer -— men att delägare som utträder ur hyttelaget, derigeinom befriar sig från alla andra sky Idigheter i detta afseende, än sådana, som grunda sig på beslut, hvari han sjelf deltagit. De hvilka begagna sig af dessa friheter böra äfven underkasta sig de inskränkningar deruti, som möjligen kunna bestämmas. De kassor, som före författningens trädande i verket finnas bildade, skola gemensamt förvaltas och till sina ändamål användas. Förordningen gäller ej Falu och Sala grufvor, samt skall tjena till efterlefnad från och med d. 1 November 1860. Domar rörande ångbåtssammanstötningar. Målet rörande ångfartygen Cimbrias och Skånes sammanstötning år nu inför Stockholms Rådstugurätts 4:de afdelning afdömdt. Utslaget förklarar Cimbrias befälhafvare, kapten Engel, vållande till olyckan, enär det enligt vittnesberättelserna ej kan antagas, att Cimbrias signallanternor haft författningsenlig lysvidd. -TmMfölje häraf hade Skånes befälhafvare ej kunnat företaga andra manövrer, än dem han gjort. Deremot hade kapten Engel redan flera minuter före sammanstötningen observerat Skånes lanternor, men detta oaktadt ej i behörig tid kommenderat stopp och back. Kapten Engels och grosshandlare Priors ersättningsanspråk ogillades derföre; rättegångsomkostnaderna skulle qvittas emellan parterna. — Samma afdelning af Rådst.-rätten har äfven afkunnat dom i målet ang. Göthas och Skånes sammanstötning. Kapten Frick å Skåne ansågs af domstolen vara skuld till olyckan och derigenom äfven till machinisten Wennblads död. Han dömdes dertöre att i vådabot böta 1v rdr rmt. Ersättningsmålet, förut i afvaktan på utgången af ransakningen hvilande i Rådst. rättens femte afdelning, anstår ännu, emedan kapten Frick hos hofrätten besvärat sig öfver utslaget. Uniformsförändring. KX. Maj:t har gillat och fastställt följande modell å ny paraduniform för lifregementets dragonkorps, nemligen vapenrock af hvitt kläde med mörkblå reverer och byxor, samt gula kartuschremmar och sabelkoppel. Eldsvåada. Sköfde har för andra gången i år varit utsatt för eldsvåda. Natten till den 22 d:s klockan emellan 2 och 3 observerades elden, som hade utbrutit i bagare Dahlgrens bageri. Innan sprutor och vatten hunnit framföras hade elden redan vunnit ett sådant öfvertag att huset ej kunde räddas. Man fick således åtnöja sig med att söka skydda de närgränsande husen för faran, ett företag hvilket i början syntes omöjlig. Genom oförtrutna ansträngningar lyckades man dock slutligen att inskränka branden till det ställe der den först begynnt. Det tros att de vid hagarngnens sopande uttagna kolen under natten åter glödt upp, antändt golfvet och derigenom åstadkommit olyckan. Skandinavisk litteratur. Professor Ham