Göteborgsposten – 3 september 1859, sida 2

Plockgods. En person, som var förargad på invånarne i en liten stad, gick öfverallt kring staden och nedslog tistlarne. På fråga, hvarföre han så gjorde, svarade han: ,Jag afskär invånarne lifsmedel. — En urmakares dotter hade flytt från fadrens hus med en hans gesäll. Då han beklagade sin nöd för en vän, svarade denne honom: ,Detta bör ej förundra dig, bror urmakare. Du har så illa dragit upp henne, att hon för tidigt löpt ut. — Många menniskor äro, utan att veta det, i besittning af en ständig ungdom; ty enligt Seneca är man ung så länge man icke brukar sitt förnuft. — En utmärkt advokat, som dragit sig från praktiken och slagit sig i lugn, sade: Begärde någon, under hotelse af en process, min rock, skulle jag genast gifva honom den, för att icke genom processen äfven förlora min väst.