Göteborgsposten – 27 augusti 1859, sida 3

jern till bilast 7 s. 6 d. och för full last af jern 9 s. 5 proc., Calais pr stand. trä 53 fr, Rouen 71 fr, Antwerpen 50 fr, Amsterdam 22 fl. och 6!, fl. pr ton stål, samtlige med 5 proc. och full frakt för däck stufning. — I Liverpool omsattes sedan i tisdags 17,000 balar bomull till senaste priser. Vexelkurser. GÖTEBORG d. 27 Aug.: London 3 m.d. 17. 70. Hamburg 134. Paris 703. Amsterdam ,, 150. STOCKHOLM d, 26 Aug.: London 3 md. 17. 60. Hamburg 134. 25. Paris kort 70. 10. Amsterdam 70 d. d. 150: HAMBURG d. 26 Aug.: London 3 m. d. 1328. Paris 1911. Amsterdam , 35. 68 Disconto 17 2. KÖPENHAMN d. 23 Aug.: Hamburg k.s. 201 2. London 3 m.d. 8 Rdr 78 sk. , ok.s. 8 Rdr83sk. Svenska sedlar 4743 å 48 sk. Norska Spd. 1993 å 200. Trots allt hvad man talar om möjligheten, att den ingångna freden snart skall aflösas af ett nytt krig, och trots den sanning som kan ligga i påståendet, att de ännu icke ordnade politiska förhållandena i Italien samt Frankrikes hållning mot Belgien och England kunna gifva anledningar till nya förvecklingar, trots detta fortsätter handeln sin verksamhet, och det vill till och med synas som man i utlandet högst ringa lät dessa hotande utsigter inverka på sig. Pariserbörsen, eljest så sangvinisk, är den som nu minst sätter någon tro till framtiden. Till och med de sista kejserliga dekreterna om benådningen och mindre sträng tillsyn öfver pressen hafva icke på börsen framkallat något uttryck af den tillfredsställelse, som eljest väckts bland befolkningens alla klasser. Först förskräcktes man öfver benådningen, då man i densamma blott såg en början till nya agitationer af de politiska partierna, hvilka skulle trycka kurserna, och sedermera oroades man af det ryska lånet, hvaraf ,Societ generale du Credit industriel et commerciel har öfvertagit 40 mill. fres, hvilka alltså måste hopskaffas af franska medel, och till större delen redan lära vara tecknade. I och för sig är det rätt betecknande, att franska regeringen tillåtit -5llskapet öppna subskription på ett ryskt lån, och det vittnar om bästa förstånd mellan dessa båda makter; en uppenbarelse som dock icke nu sker för första gången. Hvad som deremot oroar, är att detta är det första tecken till lif, som denna unga inrättning visar, hvilken, såsom dess namn antyder, stiftades för att verka för handelns och industriens bästa. En operation sådan som denna har dock icke mycket att göra med handeln och industrien ; och man har således fått bekräftelse på hvad man vid sällskapets bildande fruktade: att det blott är en andra upplaga af Credit-Mobilier, men ännu mera lydigt än detta, samt att afsigten med dess bildande blott varit, att det skulle arbeta för regeringens planer. Emellertid tyda andra tecken på, att regeringen allvarsamt har för afsigt att gifva industrien en högre lyftning, och det dekret, som tillåter teckning af utländska aktier, så snart ?5 af beloppet är inbetaldt, skall blifva af nytta vid många företag. Men allt detta lagdt tillsamman har dock icke gifvit Fondsbörsen något lif: omsättningarne voro hela förra veckan obetydliga, och 326 Rentes hafva gått ned från 69,20 till 68,90, hvilket fall några vilja tillskrifva en obestämd fruktan för ett nytt franskt statslån. — I motsats till denna overksamhet har Fondsbörsen i London, hvilken således icke i samma grad som den i Paris störes af regeringens operationer, visat fasthet. Consols hafva gått upp från 95!s till 9537g. Från England bekräftas i Gardeners Chronicle underrättelserna, att hveteskörden blifvit något mindre än förra året; de sämsta berättelserna komma från ställen med mindre styf jord. Oaktadt regn i rikt mått fallit under förl. veckan, är dock ett stort qvantum Hvete inbergadt, och af det som är uttröskadt svarar behållningen mot hvad man väntat, och halmen är isynnerhet rikligare än den varit under mån ga föregående år. Om rågskörden äro underrättelser na ännu hvarandra så motsägande, att icke något på litligt resultat kan dragas af desamma. Deremot ä! man ense om, att hafreskörden blir mycket god. Bö nor och Ärter gifva god skörd i de sydligare grefska pen, men klenare i de norra. I Skottland säges hve teskörden vara något under medelmåttig; Hafre och TT Råg gifva ännu mindre afkastning. På Irland skal I nveteskörden vara mycket god, men Hafre och Råt