Göteborgsposten – 6 augusti 1859, sida 3

Ulleseeses reser ers 88,380 155,3( Göteborgs Nederlagsoch Kredit-Uplags behållning d. 1 Aug. 1859 af följande hufvuc artiklar : BOmoljä. sssssersesssssr rer rna 45,38 Bomullsgarn, hvitt .............. 11,72 Turkiskt rödt...... 7,37 Bränvin: ÅrraC sssssssssesser rss 385,20 Cognac es 119,90 Rom.......... song 49,45 Spritosssssssseser rer ra 126,43 Fisk, fOrfssssssssssssssss sens. Gf. 1,55 Hudar, oberedde................ U. 75,40 Kaffe orreeeesesrererssssss rss 643,90 RISgrYD oeeeeerrerserrese ere ss ss a 289,00 Sälboreeeererreerrsssssss ses sn k.f. 211,06 SILUP soreer ters esrrr esse rss ss. il. 42,50 Socker, rått s..sssssssersssrs rss 5,408,00 raffineradt, Toppsocker ..,, 189,34 Tobaksblad 1,055,20 stjelk 426,20 De utländska Börserna hafva varit något orolig öfver den hotande ställning, som förhållandet mel lan England och Frankrike tycktes antaga. Enlig bret från Paris hystes på börsen derstädes unde de första dagarne i förl. veckan, till och med dei öfvertygelsen, att ett krig mellan England och Frank rike förestod, men tron härpå måste likväl hafva va rit något svag, alldenstund dess inverkan på kursei endast var obetydlig. Kursen på 32 Rentes nedgicl visserligen under 68, men endast med några få cen timer, och den steg till 68,75 då Monitören tillkän nagaf att armån och flottan skulle bringas på freds fot. Sedan dess har den åter gått ned till 68,45 och man kan i den jemförelsevis svaga stigninger icke utan grund spåra ett misstroende till fredens varaktighet, hvilket icke en gång låter skingra sig af en officiel tidnings-artikel, utan måste sökas ut andra, för den börsbesökande publiken ej obekants omständigheter. Engelska Fondsmarknaden var un der förra veckan lika så flau som den franska, under intrycket af farhågan för ett nytt krig, och Consols nedgingo !; a 3g point; men Monitörens ofvan. nämnde artikel framkallade en ögonblicklig höjning af nästan en hel point. Noteringen uppnådde den dagen 95!4, men nedgick åter till 943;, hvilket onekligen synes bekräfta hvad ,Times i sin City-artikel anför: att man icke vill fästa rigtig tillit till Monitörens meddelande. — I engelska spanmålsmarknaderna var under förra veckan obetydlig tillförsel af Hvete, emedan landtmannen är sysselsatt med skörden, och prisrna gingo derföre på åtskilliga ställen 1 å 28. högre. Det bekräftas numera, att Hveten på många ställen har lagt sig, hvarför qvaliteten der endast blir medelmåttig; berättelserna om den förväntade afkastningen äro ej särdeles gynnsamma, halmen är väl utomordentlig stark, men sädens qvalitet skall ej vara den bästa. Hveten har ännu endast i enskilda trakter blifvit inbergad, ty på många ställen är man ännu i full gång med aftagningen. Kornet antages att bli af lätt vigt, emedan det mognat så hastigt; hvaremot Hafre, Bönor och Ärter utlofva en skörd öfver medelmåttan. — I Londons Kononialvarumarknad har ingen synnerlig förändring inträffat. Af Socker äro de ordinära sorterna något lägre. För Kaffe var marknaden fast; behållningen häraf i London utgjorde 7,600 tons, mot 9,400 tons samtidigt i fjol. I The har omsättningen varit inskränkt till auktions-försäljningar, men priserna äro utan förändring. — Uti de engelska Fabriksdistrikterna har varit god efterfrågan för fabrikater för såväl konsumtion i det inre som till export. Behållningarne anses vara mycket måttliga, och fabrikanterna räkna på att allt efter som förtroendet på fastlandet återvänder, kunna betinga sig högre priser. — I Manchester skedde betydliga uppköp af Garn för fastlandet, Indien och China, och priserna gingo !; d. högre. — I Londons penningemarknad har ingen betydlig förändring förekommit. Enskilda diskontörer visa ej mycken benägenhet att diskontera goda vexlar under engelska bankens minimum af 2!, 2, och åtskilliga tecken bebåda att ett högre diskonto skall komma att begäras, hvilket redan nu är fallet för långa vexlar. — Om skörden i Frankrike lemnas i Echo Agricole följande berättelse: Våren var fuktig. I förra hälften af Juni månad var väderleken stormig med ymnigt regn, hvilket icke var gynnsamt för Hveten, och derefter inträdde i Juli månad en öfverdrifven värme, som forcerade sädens mognande, innan den var riktigt utvecklad; följden deraf år, att man allmänt hör klagas öfver, tt säden är slö och grå till färgen, men i allmänhet antar man att afkastningen kommer att bli ungefär lika med förra årets. Säden tyckes lidit mest de södra och sydvestliga delarne af landet; i sydöstra delen, der man intill senaste tiden hyst förhoppning om en ymnig skörd, har afkastningen vid tröskningen visat sig långtifrån motsvara förväntninsen. Dessa klagomål öfver skörden, hvilka uppre