Göteborgsposten – 27 juli 1859, sida 2

Från Utlandet. De förslag, hvilka efter Mainzer Journal meddelades i vårt förra nummers Postskriptum, utgöra de bemedlingsförslag, hvilka stormakterna (det vill troligen säga Preussen med Rysslands och Englands bitall) skola hafva föreslagit Frankrike och Österrike. Förhåller det sig verkligen så, att förslag af denna beskaffenhet blifvit uppställda af stormakterna, låt vara till och med ensamt af Preussen, blir det ännu mera obegripligt huru kejsar Napoleon kan hatva slutat en fred, som lemnar hela italienska frågan öppen och ställer Italiens oberoende under nästan hårdare vilkor än förut. Han kunde ju då hafva haft god utsigt, att, utan något svärdsslag och utan att utsätta sig för de faror, hvilka han så gerna talar om, hafva kunnat skaffa Italien och sin sardinske bundsförvandt vida gynnsammare vilkor än nu, och det är otroligt att han af ifver att vinna Österrikes vänskap skulle hafva velat utsätta sig för den impopularitet i Italien, Frankrike och hela Europa, som nödvändigt måste tillfalla honom efter Villafranca-freden. Man måste derföre tillsvidare betvifla att sådane förslag blifvit uppställda af de medlande stormakterna. Preussen har dessutom genom den officielle Pr. Zeit. förut forklarat ett detta liknande rykte sakna all grund. Å andra sidan kan man dock icke undgå att sammanställa dessa berättelser med hvad som omedelbart efter fredsslutet berättades, neml. att Napoleon hade i Villafranca framlaggt dokumenter, hvilka tydligt visade Österrikiske kejsaren, att han haåde mindre att frukta af Frankrike än af sin äldste och naturligaste allierades afundsjuka. Det må vara framtiden förbehållet, att sprida ljus öfver denna mörka gåta; man kan lita på att Österrikes sinnesstämning är alltför bitter, för att någon hemlighet skulle göras af Preussens taktik, om den åsyftar att försvaga Österrikes ställning i Tyskland. I det tal, som Napoleon höll till presidenterna Troplong, Morny och Baroche, då de d. 19 Juli uppvaktade honom i S:t Cloud, nämnes blott i allmänna och lösa ordalag de resultater, hvilka freden skall hafva för Italiens frihet och oberoende. En något större förhoppning kunde man hemta af vissa engelska blads yttranden om uppgiften för den europeiska kongress, hvars sammanträdande förklaras för nästan nödvändig. Lord Palmerstons organ Morning Post talar för att stormakterna och isynnerhet England måste yrka på en modifikation af fredspreliminärerna, och på de italienska angelägenheternas ordnande på ett sätt, som mera svarar mot italienarnes önskningar och Europas intressen. Till att börja med föreslås att framför allt de franska trupperna aflägsnas från Italien, och att de